3 x 45 minuter, tre perioder, totalt 135 minuter. Plus 30 i skuggan på Kristinebergs IP, bussresa upp till kungliga huvudstaden samma dag. Bra idé? Även om 24 fick speltid kvarstår frågan – vad blir det kvalitativa utfallet? Sådär. Normala 90 och lite mindre rotation hade varit betydligt bättre. Men. På två matcher har nu KFF besegrat Malmö FF (1-0) och Djurgården (3-2) på bortaplan. Oaktat förutsättningar skickar det väl ändå med en del självförtroende.
”Första matchen”
70 minuter där Henrik Rydström startade med det som såg ut som en startelva i valfri allsvensk match. På nytt (så såg det också ut mot Malmö FF) testades en fyrbackslinje med målsättning att öka den taktiska flexibiliteten, kanske inte som det primära när allsvenskan startar om, men som en möjlighet kopplat till motstånd och matchutveckling.
Framför allt ville Rydström se hur hans lag skulle hantera Djurgårdens intensitet och aggressivitet, det som inte lyckades i Svenska cupen (förlust med 1-4).
Efter åtta minuter hade KFF skapat tre bra avslut – Oliver Berg x 2 och Nils Fröling.
Fyra minuter senare kunde Haris Radetinac rulla in 1-0 efter en slarvpass från Piotr Johansson rakt in i den gyllene ytan. Kändes där och då som en upprepning av cupmatchen som hade ungefär samma öppningsscenario. Då rann det i väg till 3-0 efter 19 minuter.
Men det har passerat tid och framför allt åtta allsvenska matcher där utvecklingen gått fort och åt rätt håll; där samhandlingen (fint norskt uttryck) är väsentligt mycket bättre, där besluten är klokare, och förmågan att bara jobba vidare, växla upp och tänka positivt blivit ett förhållningssätt.
Det visade inte minst sekvensen mellan minut 29 och 39.
Berg kvitterade efter Jonathan Rings fina, öppnande passning i djupled. Minuten senare skickar Leo Cornic in en norsk slägga sedan Sebastian Ring missat att titta i sidospeglarna. Sedan tar det nio minuter innan Lars Saetra friställer Berg med en djupledsboll på ungefär 25 minuter (mycket norskt…).
För att accentuera inställningen: Berg och Ring har två bra möjligheter att göra ett tredje mål.
När vi närmar oss midsommar 2021 har Kalmar FF blivit ett bekvämt fotbollslag – och här får ni förstå mig rätt: det här är ett lag som tar jobbet, men som blivit så väldigt mycket tryggare sett till helhet, men också så bekväma med bollen; som har struktur och mönster i det man gör.
”Andra matchen”
Som väntat efter tio byten (bara Noah Shamoun blev kvar från slutet från den ”första matchen”): kvalitetssänkning, lägre tempo, fler avbrott, skador (bara djurgårdare); färre kombinationer, brist på idéer, speciellt i den sista perioden då det i stort sett handlade om att spela av matchen, krypa in i skuggan, dricka, duscha, åka till hotellet, ladda för EM-match.
Djurgården ställde ett på pappret mycket bättre lag på planen. In med Witry, Edwards, Vaiho, Kujovic, Kalle Holmberg, Nyholm och Mattias Jonssons övertände son Melker, utan att kunna kapitalisera på den kvalitetsskillnaden.
Det är väl också ett betyg på att ”b-laget” lyckades städa av den ur underhållningssynpunkt rätt mediokra sista perioden.
Djurgården hade ett Peter McGregor-avslut i stolpen för kvittering och Isak Magnusson hade en fin möjlighet att sätta mål nummer fyra i matchminut 137 (jodå, det blev ett par svettiga minuters tillägg för säkerhets skull).
Utropstecken
Med fyrbackslinje får Piotr Johansson ett lägre utgångsläge, ändå blir han mer offensiv då Jonathan Ring kliver in och öppnar upp korridoren. Ytan blir större, den öppnar sig tidigare och Johansson vågar kliva mer ambitiöst, är inte så ängslig, när han får se massor av gräs framför sig.
För varje match, varje minut som Oliver Berg och Jonathan Ring är på plan samtidigt så blir också Kalmar FF:s offensiva spel vassare. Vi ska inte prata telepati, men två individer som är extremt lösningsorienterade, aviga (Ring) och löpstarka (Berg) – och det kanske viktigaste – spelförståelsen.
Med tanke på bakgrund och förutsättningar: Johan Stenmark är tillbaka på allvar efter en ny rehabresa, fokuserat slit, hårt jobb. Satte väl egentligen inte en fot fel till höger i trebackslinjen; gedigen i duellspelet, lugn med bollen, god överblick. Riktigt roligt.
Intensitet och aggressivitet
KFF tappade lite av det ovan nämnda efter Djurgårdens ledningsmål. Pressen var inte lika effektiv, inte helt hundra synkad, men det var temporärt. Bortsett från inledningen på cupmatchen mot Djurgården i mars och Malmö FF borta i serien har den delen av spelet varit ett av de viktigaste fundamenten för att starten på allsvenskan blivit så bra.
Dalarna är inte djupa, inte så långsträckta och det beror i hög grad på att strukturen är så tydlig, inarbetad, hyfsat enkel om antalet löpmeter är tillräckligt många och klokt använda.
In och attackera i boxen
Vi fick se det i andra halvlek mot Hammarby. Spelare som vågade, kom in bakom deras backlinje, kombinationer, wingbacks som fyllde på – återerövring, vändspel – ett Bajen som fick flytta på sig i sidled och djupled för att freda sitt målområde.
Hampus Finndell, djurgårdsmittfältaren, tog upp det i en pausintervju under sändningen; hur jobbigt det var att möta ett Kalmar som flyttar boll och på det sättet skapar övertag, dikterar villkor och tar sig in i sista tredjedelen mer frekvent som följd. Sex mål på det tre senaste matcherna, mängder av chanser, många hörnor – och det som sticker ut – variationen. Det som gör KFF oförutsägbart.
Så här spelade KFF (1-70 minuter)(4-3-3): Lucas Hägg Johansson – Piotr Johansson, Lars Saetra, Rasmus Sjöstedt, Sebastian Ring – Carl Gustafsson, Romario, Filip Sachpekidis (Noah Shamoun 56) – Jonathan Ring, Oliver Berg, Nils Fröling.
Så här spelade KFF (71-135 minuter) (3-4-3): Tobias Andersson – Johan Stenmark, Henrik Löfkvist, Elias Olsson – Emin Nouri, Victor Backman, Noah Shamoun (Isak Vidjeskog 107), Lukas Rhöse – Arton Podrimcaku, David Majak (Leon Isa 107), Isak Magnusson.
Djurgårdens IF-Kalmar FF 2-3
Mål KFF: Oliver Berg 2, Nils Fröling 1
Texten är skriven av Peter Ahlén. Under året kommer han följa Kalmar FF på nära håll och dela med sig av sina texter här på kalmarff.se. Notera att texten är en personlig betraktelse och åsikterna som uttrycks är hans egna.
