Väldigt mycket bra, på väldigt kort tid.
En röd tråd som väver framtidstro.
Åtta omgångar är ingenting. För Kalmar FF betyder det nästan allt.
En sekvens från Hammarby-matchen lever fortfarande i närminnet. Rasmus Sjöstedt är kvar, högt upp, efter en fast situation. Bollen ruller ut till Mohanad Jeahze. En ren reflex hade varit att sätta full fart hem för att inta position. Sjöstedt gör något helt annat: han attackerar Jeahze, trycker, pressar – aggressivt och intensivt – och belönas när bollen går till ett inkast.
Mindre än ett dygn senare sitter bland andra Piotr Johansson och Douglas Bergqvist och bjuder på digital högläsning för 400 elever i Kalmar län. Viktor Elm är senare samma dag på U14-lagets träning och pratar om sin syn på laganda, kultur och värdegrund i ett lag; om respekt och miljö.
I förra avsnittet av Studio Kalmar FF berättar klubbchefen Markus Rosenlund att man redan nu börjar med arbetet inför 2022, att 85 procent av budgeterade intäkter för året redan är på plats och att föreningen snart ska bjuda fotbollsintresserade på kommunens äldreboenden på allsvenska matcher kostnadsfritt.
Kalmar FF 2021 tar steg, på och utanför de kritade linjerna.
Mycket av det som händer redan nu och det som planeras framåt hade med stor sannolikhet rullat alldeles oavsett vad föreningens representationslag sysslat med under inledningen av allsvenskan.
Men ett bra resultat, till och med ett hyggligt resultat, driver verksamheten i rätt riktning, det är jag övertygad om.
Utveckling, kreativitet, mod, arbetsro, trivsel och framtidstro mår väldigt mycket bättre när poängen ramlar in, när a-laget går in i ett EM-uppehåll som femma och med den fantastiskt fina avslutande halvleken mot Hammarby som självförtroendehöjare.
Det är ett påtagligt lugn (ja, kanske inte när Henrik Rydström är brutalt ärlig under discovery+ sändning från Malmö-matchen) som präglar organisationen ute på Guldfågeln Arena.
Det jobbas på. Det är harmoni, mycket skratt och det är jordnära.
Kostymerna i samband med matcher och officiella sammanhang är utbytta mot svarta träningsjackor. En kod som Rydström missat när han presenterades som ny tränare på en digital presskonferens i december och dök upp i kavaj samtidigt som Rosenlund och sportchefen Jörgen Petersson nöjde sig med sina casual friday-jackor med klubbemblem.
Jag vet inte, men en mer avspänd klädsel ligger kanske mer i linje med föreningens DNA. En liten landsortsförening försökte putsa fjädrarna i samband med flytten till Guldfågeln Arena. Men det blev bara en fasad och ett famlande efter en identitet som flytt.
Riktningsförändringen är inne på det andra året och utvecklingen går rasande fort även om Markus Rosenlund är väldigt noga med att föreningen ska göra rätt saker, i rätt ordning och följa en prioriterad lista där avslut ska göras innan nästa punkt attackeras.
Paradoxalt så har det ”nya Kalmar FF” kommit till spel i både blåställ och kostym – ett extremt hårt jobbande lag: press, återerövring och duellspel, men också ett bollbyggande passningsspel, kombinationer och dominans jag inte sett sedan Rasmus Elm, Romario och Ismael dikterade villkor under avslutningen på serien 2016.
Den gången handlade det mer om individuell skicklighet än något annat.
2021 har Kalmar FF ett L-A-G, mönster och struktur; inövat och repeterat, en helt annan kravbild och en inlärningsförmåga jag inte trodde var möjlig på så kort tid.
Så här skrev jag i samband med träningsstarten 15 januari: ”Livlinorna är slut och det krävs en rejäl riktningsförändring i sättet att spela för att den allsvenska sviten ska vara obruten. Henrik Rydström kommer att älska förutsättningarna på sin gamla arbetsplats.
Av flera skäl.
Det tyngsta är inte historien, den personliga revanschen eller mästare-lärjungeperspektivet som ska förskjutas, utan något mycket enklare. Drivkraften att med små medel, moderna metoder, tydliga ramar utmana den grupp av spelare han har till förfogande”.
Check på den.
Det här är några andra rader (inför den allsvenska premiären mot Östersund): ”Jag vill se ett lag som sänker axlarna, trycker undan den där hemmaplansängsligheten som vi sett i en och en halv säsong; jag vill se struktur, systematik och mönster kopplat till den nya spelidén. I alla fall tillräckligt för att det ska prägla vad vi får ute på Guldfågeln Arena och den där Steve Kerr-attityden Rydström pratade om intervjun jag gjorde i veckan: Springa över motståndet, pressa sönder dem, flytta bollen så snabbt så att de inte kommer åt den; skippa konsekvenstänket för 90+minuter, gå ut och köra, visa mod”.
Check på den.
Allt det här bottnar naturligtvis i det beslut som några kloka personer tog efter ångestkvalet mot Jönköping Södra, det som i dag är den röda tråden. Den gruppen av människor insåg att 2020-fotbollen var ohållbar, att föreningen i allt väsentligt skulle staka ut färdriktningen (spelidé, filosofi), inte enskilda tränare och på det sättet i större utsträckning försöka diktera villkor istället för att leva på motståndarnas misstag.
Jens Nilsson, föreningens tekniske chef, sa så här i en intervju, på tal om den röda tråden, innan seriestart: ”Du måste våga göra något för att nå utveckling. Spelarna behöver känna att de är viktiga och bra när de har bollen. Det motsatta är inget du säljer in på sikt. Ja, jag är övertygad. Det betyder inte att jag får rätt med en gång eller om ett år, men jag tror på vägen vi valt. Vi tog SM-guld med U19-laget 2019, spelade ut flera av våra toppklubbar; vi har vunnit mot internationellt motstånd. Det var frukten av ett långt och målmedvetet arbete på akademin. För mig betyder det något ideologiskt – det biter, det går att göra på det här sättet”.
Check på den också.
Några månader senare följer Jens Fjellström uppladdningen i Borås inför Elfsborgs-matchen för discovery+ räkning och Alexander Axén, som mår fysiskt illa när han hör ordet bollinnehav, var även han imponerad efter Hammarby-matchen.
Fotbolls-Sverige pratar om Kalmar FF igen.
Huvudperson är naturligtvis Henrik Rydström, chefsideologen, som redan gjort en resa i Sirius (men det har väl gått fortare här?), är tillbaka i det mediala rampljuset. Förr som arg opinionsbildare, i dag som banbrytare, som lyckats omvandla ett brottargäng till fotbollsesteter (kanske inte riktigt, men nästan).
Det där är medial dramaturgi och något Rydström får leva med, även om han påtalar, gång på gång, att han inte är ensam om förvandlingen.
Jag tror inte det ska underskattas att samtliga i tränarstaben (Rydström, Stefan Larsson, Rasmus Elm och Donald Arvidsson – fanns med när KFF vann SM-guld 2008. Den resan går naturligtvis inte att applicera fullt ut 13 år senare, men här finns en kvartett som vet vad som krävs, där Arvidsson jobbat kvar i samma miljö, men övriga varit ute och samlat erfarenhet på olika nivåer.
För att kunna genomföra en så omfattande transformering så krävs också en grupp som köper idén, som är beredd att underkasta sig en helt annan arbetsbelastning, närvaro ock krav på inlärning.
Åtta omgångar är ingenting. Vi tar med oss det. Samtidigt. Om det har hänt så här mycket på så kort tid. Hur kommer det att se ut efter EM-uppehållet, efter halva serien och när bokslut görs?
Själv är jag svårt förtjust i den här typen av fotboll. Kombinationen av blåställ och finkostym attraherar – och jag är övertygad, även om fler och fler lag i allsvenskan väljer ett rakare och enklare spel, så är det här vägen för att utveckla individen, och utvecklar vi inte individen så tappar svensk fotboll i en europeisk kontext.
Kalmar FF kommer aldrig att nå samma nivå som ett Marcelo Bielsa-tränat Leeds, Gasperinis fartmonster-fotboll i Atalanta eller kunna kopiera Klopps gegenpressung i Dortmund.
Men Kalmar FF kan fortsätta arbeta med sin idé, förbättra, förfina och på det sättet öka möjligheterna för sina spelare att bli attraktiva internationellt.
Det syns redan nu efter åtta omgångar, men jag är övertygad om att stora delar av den här truppen kommer att vara bättre versioner av sig själva när allsvenskan gör bokslut i början på december – och det kommer att vara avgörande, nästan allt, för individen och föreningen över tid.
Texten är skriven av Peter Ahlén. Under året kommer han följa Kalmar FF på nära håll och dela med sig av sina texter här på kalmarff.se. Notera att texten är en personlig betraktelse och åsikterna som uttrycks är hans egna.
