Ahlén möter Donald Arvidsson: ”Vi hade en situation med Etrit och Wastå”

7 maj, 2022 | Nyhet

Säsong nummer 16.
Den tionde som heltidsanställd målvaktstränare.
Donald Arvidsson är en konstant i Kalmar FF.
Tiden går. Attributen är alltid desamma: en rejäl snus under överläppen och ett par Copa Mundial på fötterna när han skickar iväg sina halvvolleys med en nästan osannolik träffprocent.
Med en 16 år obruten svit är han uppe och nafsar Henrik Rydström i den ligan. Det går naturligtvis inte att dra några andra paralleller än just det för Arvidsson har jobbat på, lite vid sidan av, i det tysta, som brukligt är som assisterande eller målvaktstränare.
Arvidsson klagar inte.
Han är helröd även om han faktiskt kom från Kalmar AIK den där sensommaren 2006. Av en ren slump faktiskt.
– Jag slutade aktivt 2000 och fick sex år senare en förfrågan av Kalmar AIK om jag kunde hjälpa en ung, lovande målvakt, Alexander Nilsson. När han sedan kom in på fotbollsgymnasiet ville Kalmar FF ha honom och jag följde helt enkelt med. De ville ha en och fick två.
Han kom till en allsvensk förening utan formell utbildning eller erfarenhet, bara det han själv plockat upp under vägen som aktiv i Kalmar FF (juniorlaget), Smedby, Blomstermåla, IFK Kalmar och Mönsterås. Flera av säsongerna var ändå på hygglig nivå (division 3).
Hösten 2006 fick han ta hand om målvakterna i U19. Året efter tog han steget upp i a-truppen och delade uppdraget med Hasse Gustavsson och med start guldåret 2008 fanns någon av dem på plats vid varje träning vilket inte varit en självklarhet eller prioritet så långt.
Donald Arvidsson fick ganska snart ta ett större ansvar, åka med på läger, och när träningstiderna förändrades fick Hasse Gustavsson på grund av sitt civila arbete svårt att hinna med. Det civila jobbet på Fonus skalades ner efterhand, först till 75 procent, sen 50.
– För varje år ökade min anställning med några procent. Från nästan ideell basis med blygsam ersättning till heltid med start 2013.
Han kom till Kalmar FF utan formell utbildning och väldigt lite erfarenhet av specifik målvaktsträning. Det närmaste han kom var under säsongen 1986 som junior i just KFF när Mats Sonesson tog sig an uppgiften. Målvakterna fick klara sig själva eller om det fanns någon till hands med tid över.
I dag har Arvidsson gått alla steg som krävs och har dessutom alla kvalifikationer för att ta sig an den nya Uefa-licensierade målvaktsutbildningen.
– Det är inget krav just nu, men jag ska gå den, där inriktningen är att man vill höja statusen på målvaktsträningen med att vi ska jobba mot andra lagdelar, främst backlinjen, och att titeln i framtiden ska vara assisterande tränare.
Arvidsson verkar inte helt övertygad.
– Vi jobbar redan så i Kalmar FF. Det är Henkes (Rydström) sätt att leda laget. Är det snack med backlinjen är vår grupp med. Vi gör det redan nu, på vårt sätt.
Efter 16 år så har det naturligtvis passerat en del målvakter i den grupp som Arvidsson basar över. 15 för att vara exakt: Petter Wastå, Zlatan Azinovic, Etrit Berisha, Milan Bajraktarevic, John Håkansson, Lucas Hägg Johansson, Lars Cramer, Ole Söderberg, Sebastian Feddersen, Hampus Strömgren, Viktor Noring, Tobias Andersson, Ricardo Friedrich, Jakob Kindberg och Casper Andersson.
Bryter man när dessa namn går det att finna en extrem kontinuitet på det som kallas sista utposten. Det har funnits en given etta bortsett från åren 2014-2015 då Lars Cramer och Ole Söderberg duellerade på lika villkor (ett ovanligt upplägg i KFF). Annars har det handlat om tre målvakter under Arvidsson år i föreningen: Petter Wastå 2007-2010, Etrit Berisha 2010 (kom in på sommaren)-2013 samt Lucas Hägg Johansson 2017-2021.
Vad vinner man på kontinuitet?
– Spelar du frekvent, är du inne i det, hittar trygghet, bra samarbeten. Det brukar betala sig. Det går inte att kräva 30 perfekta matcher, men det landar ändå alltid i prestation.
När du ser listan över alla målvakter, är det något som sticker ut?
– Ja, det var otroligt synd att vi tappade Zlatan Azinovic. Han fick inte förlängt efter säsongen 2013 – och det var inte mitt beslut. Jag försökte argumentera för att han skulle vara kvar av flera orsaker: bra målvakt, stämningshöjare, han var lokal och en fantastisk person. Jag blev glad, inte lika glad som om han blivit kvar här förstås, när Malmö FF rekryterade honom. Jonnie Fedel gled upp efter en MFF-match och undrade: ”Varför släppte ni honom?”
För första gången som Donald Arvidsson varit ansvarig för målvakterna byts hela besättningen ut. Lucas Hägg Johansson och Tobias Andersson ut, in med Ricardo Friedrich, Jakob Kindberg och Casper Andersson.
Kan du berätta något om bakgrunden?
– Båda satt på utgående avtal. Lucas hade valt korta avtal under några år även om det fanns möjlighet att skriva längre och vi ville säkre upp positionen över tid, samtidigt som vi tittade på vilka egenskaper som var viktiga för vårt sätt att spela. Då kom vi fram till att vi skulle leta efter en ny etta.
– Tobbe (Andersson) var erbjuden förlängning sommaren 2021, men tvekade. Med tanke på att vi var klara tidigt med Ricardo Friedrich bestämde vi oss också för att leta efter ytterligare en målvakt.
Är du direkt involverad i rekryteringen av målvakter?
– Absolut. Vi har en lista över målvakter, precis som alla andra positioner, som lever, som förändras, för att ha koll. Skulle det bli en försäljning vet vi var vi ska titta.
En helt ny grupp. Vad betyder det för dig?
– Det blir en ny utmaning och en nytändning och det har fungerat väldigt bra redan från start. Vi sa det i gruppen efter bara några veckor att det känns overkligt, att det gått så snabbt. Men alla är receptiva, inte bara med sina målvaktsgrejor, utan också för principerna vi eftersträvar och helheten.
Arvidsson vill inte numrera sina målvakter men jag tror vi kan vara rörande överens om att Ricardo Friedrich är här för att vara etta, med Jakob Kindberg som tvåa och snart 17-årige Casper Andersson som The Next One.
Vilka kriterier är avgörande för dig i valet av målvakt?
– Som vi spelar nu så handlar det om några viktiga detaljer: bortsett från det mest elementära att stoppa bollar – beslutsfattandet, att vara proaktiv och alert. En målvakt som kan stå overksam länge utan att tappa koncentrationen, hur han organiserar på fasta, det verbala och djupledsspelet, att vid insparkar kunna spela kort, hitta det mellanlånga med en diagonal boll och den långa förstås.
Att Ricardo Friedrich klarar av allt det där på hög nivå är bevisat.
Jakob Kindberg kommer från division 1, men passar in i mallen enligt Arvidsson.
– Han är bra med fötterna, har god speluppfattning och verkligen sugen på utvecklas på elitnivå. Ambitionen är hög.
Förra säsongen valde Kalmar FF att komma till spel utan tredjemålvakt. Veteranen Joakim Wulff registrerades ifall ett akutläge skulle uppstå.
I år har föreningen lyft upp talangen Casper Andersson, Rödebyprodukten, som snart fyller 17 år.
– När Casper gick i nian åkte han upp till Kalmar och tränade en gång i veckan. Han började gymnasiet förra hösten och han kunde ha börjat med oss redan då, men vi valde att hålla tillbaka lite med tanke på att han flyttat hit, börjat ny skola. Det är en stor anpassning. I år är det schemalagda träningar med a-laget. En bra vecka är han uppe i 70 procent. Han står i U19, men har redan gjort några U21-matcher och suttit på bänken i a-laget.
Lokalpatrioten Arvidsson njuter lite extra när han får ta hand om unga talanger, inte nödvändigtvis från närområdet, men som kommer in i föreningen tidigt och får sin utbildning här.
– Etrit var 17 när han kom hit. Tre år senare tog han a-tröjan. Lucas var lika gammal. Han fick vänta i fyra år innan han blev ordinarie. Det är god utdelning och jag hoppas den traditionen fortsätter.
Är Casper med för att se och lära?
– I första hand ja, men han hanterar träningen på den här nivån mer än tillfredsställande. Samma typ som de andra? Han är lite av varje: bra med fötterna och en shootstopper och påminner i stilen om Neuer. Han är stor och kommer väl förmodligen att växa ytterligare några centimeter. Casper är lugn och trygg, men jagar inte, även om jag vill att han ska tävla med Ricardo och Jakob. Hans referensramar ska vara mot a-laget.
Ni är en liten tajt grupp. Du måste använda både morot och piska. Är det en svår balansgång?
– Jag märker ganska snabbt vilka metoder som behövs, vad som fungerar. Det är högt i tak, raka rör och med både tur och skicklighet har vi lyckats skapa en miljö över tid som fungerar. Henke har satt nivån i hela gruppen och blundar inte för konstruktiv kritik alldeles oavsett vem. Det bygger respekt.
Du har, antar jag, varit med och tagit några tuffa beslut. Ge ett exempel?
– Vi hade en situation våren 2010 med Wastå och Etrit. Då hade jag diskussioner med Nanne (Bergstrand) hur vi skulle agera. Det slutade med att Etrit gick från att vara trea till etta. Jag tror vi tog rätt beslut den gången. Jag bestämde mig tidigt för att inte ljuga, försköna eller komma med halvsanningar. Så här är det, så får vi ta det därifrån. Det har fungerat bra.
16 säsonger i den här branschen är en evighet – och det blir sannolikt några säsonger till. Arvidsson är osäker på om kontraktet sträcker sig över 2023 eller 2024. Varför bry sig när man trivs så bra.
– Det finns en enorm trygghet i den ledarstab vi har i dag. Jens Nilsson har väl varit med sedan 2004. Henke Rydström har gjort några mil i den röda bussen. Stefan Larsson och Rasmus Elm var också med guldåret 2008, plus att Tobbe Eriksson kommit in som analytiker.
Hur vill du beskriva gruppen?
– Det finns ingen som är märkvärdig. Vi går ut och jobbar och det är väl kanske det som blir det märkvärdiga. Vi gräver där vi står.

Annons