”Djurgården kommer få det svårt att stoppa Kalmar FF”

6 april, 2011 |

7 frågor till Lucas Nilsson som under sin aktiva fotbollskarriär representerade både DIF och KFF

1. Hur länge spelade du i Djurgården?

7 frågor till Lucas Nilsson som under sin aktiva fotbollskarriär representerade både DIF och KFF

1. Hur länge spelade du i Djurgården?

– Jag spelade i Djurgården under fem säsonger. De första två hade jag det tufft eftersom jag kom från en division 3-klubb (Gnesta) och det tog tid att komma in i ett allsvenskt lag. Det blev både ökat träningsmängd och en helt annat press på mig själv och från folk utifrån. Men när jag väl tog en ordinarie plats som forward så gjorde jag det bra och stod bland annat för 11 mål i Superettan första säsongen. Året efter i allsvenskan spelade jag samtliga matcher men vi ramlade ur och säsongen 2000 i Superettan fick jag inte så mycket speltid. Zoran Lukìc och Sören Åkeby testade runt mig på lite olika positioner och jag själv kände att jag ville spela forward. De ville satsa på mig som ytterback och det var inte läge tyckte jag. Skulle jag fått spela forward skulle jag vara tredje eller fjärdealternativet och efter det började jag titta efter andra alternativ.

2. Och till slut hamnade du i Kalmar FF och stannade i fyra år.

– Kjell Nyberg ringde till mig och frågade om det inte var aktuellt att åka ned till Kalmar. Jag var väl inte så intresserad till en början för att jag var djurgårdare, kände mycket för föreningen och var dessutom en favorit hos fansen. Men när jag väl kom ned till Kalmar och fick lära känna föreningen och alla runt omkring så var valet inte så speciellt svårt. Dessutom ville Conny Karlsson satsa på mig som forward och bygga spelet runt mig. Jag skrev först på för två säsonger men det slutade med att jag blev kvar i fyra år.

3. Hur vill du sammanfatta tiden i Kalmar FF?

– Första säsongen 2001 gick det jättebra och jag tror att jag gjorde tio mål och vi tog steget upp i allsvenskan. Så först gick jag upp med Djurgården 2000 och Kalmar FF året efter så det var roligt att få vara med och ta upp två lag på två år i högsta serien. 2002 började också bra för min del även om jag inte gjorde något mål de första sex omgångarna. Sedan kom tyvärr otursminuten mot AIK när jag pajade korsbandet och sedan var den säsongen över. Jag spelade sedan hälten av matcherna 2003 men hade fortsatta problem med min knä som låste sig ibland och tvingades till en ny operation. 2004 pajade det andra knät och efter säsongen fick jag inte nytt kontrakt vilket var helt förståligt med tanke på mina skadebeskymmer.

4. Var det ett stort kliv att ta steget från Djurgården till KFF?

– Jag kände faktiskt att det var som att kliva ned ett steg. Djurgården var inne i en positiv trend och vann dessutom SM-guld något år efter jag lämnat. Vi var inne i en stark spiral och tränade bra mycket hårdare än de andra allsvenska lagen och det kände jag när jag kom till Kalmar FF. Här i Kalmar var det en helt annan nivå på träningen och det märktes att nivån här var ett par snäpp sämre än i Djurgården. Men det lärde sig nog Kalmar FF mycket av för under åren märktes en rejäl utökad träningsdos med mycket mer konditionsträning och skivstångsträning.

5. Du bor fortfarande kvar i Kalmar. Varför stannade du?

– Först och främst så trivdes jag bra i Kalmar FF som visade sig vara en intim förening på alla sätt. Jämför man till exempel med stockholmsklubbarna så är det mer att man går till träningen i två timmar och sedan åker man hem. Man träffades inte så mycket på fritiden. Här i Kalmar var det mer ett kompisgäng som höll ihop även utanför fotbollen. Lite av mentaliteten vi-mot-dem och att man svetsas samman som grupp. I Djurgården var mer enskilda spelare som ville utvecklas och sedan gå vidare. Så på den biten kände man att man trivdes i föreningen och i Kalmar. Sedan var det också den sociala delen att jag fick mitt första barn 2001 och sedan rullade det på ännu en barn några år senare och då skapar man också sig vänner till sina barn. Det blir en halt annan familjesituation. Sedan hade vi inte heller något att flytta tillbaks till eftersom mina föräldrar kommer söder om Stockholm och min flickvän kommer norr om stan. Eftersom vi trivdes så bra i Kalmar så var det naturligt att vi valde att bli kvar.

6. Vad har du idag för relation till Djurgården/Kalmar FF?

– Med Djurgården blir det mer sporadiskt. Jag känner Stefan Alvén som är sportchef, men har även lite kontakt med folk vid sidan om. Sedan håller jag kontakt med gamla lagkamrater via facebook. Jag var uppe tidigare i våras och såg en träningsmatch mot Brommpojkarna och försöker varje år se ett par matcher med DIF för att jag känner väldigt starkt för klubben. I Kalmar FF blev det naturligtvis än mer kontakt eftersom jag jobbar som utvecklingskonsulent på Smålandsidrotten som har ett bra samarbete med KFF. Kalmar FF är ett starkt varumärke i Småland som även vi på Smålandsidrotten vill dra nytta av. I bland kommenterar jag även matcherna på radion och då måste man också vara mer insatt i Kalmar FF än de övriga allsvenska lagen. För mig blir det att hålla kvar kontakten med fotboll som man levde mer under flera års tid.

7. Avslutningsvis. Vad tror du om mötet Kalmar FF-Djurgårdens IF på måndag?

– Jag tror stenhårt på att Kalmar FF kommer att vinna den matchen. Att få komma in på en egen ny arena med fullsatta läktare kommer att ge ett sånt lyft och extra energi för spelarna. En match som man helt enkelt inte får förlora och Djurgården kommer få det svårt att stoppa Kalmar FF. Det man sett av KFF på försäsongen så har man en organisation och struktur på sitt spel som få andra allsvenska lag har. Alla i laget har och vet sina roller och där är Nanne Bergstrand en mästare på att bygga lag. När allsvenskan ska summeras till hösten så tror jag både KFF och DIF hamnar mellan plats fem till åtta. Elfsborg eller Malmö FF kommer nog slåss om guldet.

Annons