Den sista september 1979 låg Malmö FF:s tränare Bob Houghton fullständigt apatisk på en massagebänk i ett omklädningsrum på Malmö Stadion och stirrade tomt upp i taket.
– Nu är guldet förlorat, konstaterade han till slut.
– Och på vilket sätt sen…
Foto: Joy Lindstrand/Östra Småland
Vårens skånska Europacupfinalister – förlust mot Nottingham Forest 0–1 – hade haft en nästan konstant press mot bortalagets mål men trots sju-åtta kvalificerade frilägen hade varken Robert Prytz, Björn Nilsson, Thomas Sjöberg, Tommy Hansson eller Tommy Andersson lyckats få in bollen bakom Kalmar FF:s storspelande reservmålvakt.
Foto: Joy Lindstrand/Östra Småland
Mellan stolparna stod nämligen halvskadade hårdingen Leif Friberg från Fridlevstad i Blekinge. Han kunde visserligen knappt lyfta ena armen på grund av en trasig axel och hade inte spelat en match på tio veckor, men bedömdes ändå vara i något mer speldugligt skick än Tony Ström, som just plockat bort gipset runt sin trasiga fot.
Leif hade debuterat föregående säsong med 2–1-seger hemma mot Norrköping (IFK:s mål på straff). I den följande bortamatchen mot AIK gick dock allt på tok – KFF spelade i och för sig ganska bra, men Leif släppte in fyra minst sagt billiga mål och blev hånad i TV-sammandraget i Sportnytt.
Själv mindes Leif ingenting. Han hade fått en smäll i skallen på träning ett par dagar tidigare och tio minuter in i matchen fick han en armbåge i tinningen
med svår hjärnskakning som följd. Ingen fattade hur illa det var ställt och Leif stod kvar i målet matchtiden ut.
Sedan blev det tunt med chanser och när han inte ens fick följa med på en träningsvecka till Österrike meddelade Leif att han skulle lämna KFF.
Så kom alltså den otroliga insatsen mot MFF, som så långt aldrig förlorat hemma mot KFF i allsvenskan – enda Kalmarsegern någonsin i Malmö härrörde från en match i andradivisionen 1928.
Foto: Joy Lindstrand/Östra Småland
Men nu gjorde Roland Sandberg första målet efter nio minuter. I andra halvlek nickade Jan-Åke Lundberg – som var ungefär lika skadad som Friberg – in 2–0 och tre minuter före slut skruvade Benno Magnusson in en frispark runt Janne Möllers felplacerade mur. KFF:s enda bortaseger under hela säsongen 1979 var ett faktum.
Leif Friberg blev kvar i KFF i åtta säsonger till, men det dröjde nästan 20 år innan det åter blev rödvit seger mot MFF i Malmö. Den gången gjorde Daniel Holm matchens enda mål.
Foto: Joy Lindstrand/Östra Småland
MATCHFAKTA
Malmö Stadion, söndagen den 30 september 1979 Allsvenskan, omgång 23
Malmö FF–Kalmar FF 0–3 (0–1)
0–1 Roland Sandberg (9) 0–2 Jan-Åke Lundberg (54) 0–3 Benno Magnusson (87)
Domare: Alf Håkansson, Lidköping Publik: 8 455
MFF: Jan Möller – Roland Andersson, Kent Jönsson, Bo Larsson, Ingemar Erlandsson, Magnus Andersson, Claes Malmberg (Björn Nilsson 44), Robert Prytz, Tommy Hansson, Tommy Andersson, Thomas Sjöberg (Mats Arvidsson 69) Tränare: Bob Houghton
KFF: Leif Friberg – Mikael Marko, Börje Axelsson, Stig Andreasson, Ulf Ohlsson, Tommy Berggren, Thomas Sunesson, Johny Erlandsson, Benno Magnusson, Jan-Åke Lundberg, Roland Sandberg – (ej inbytta: Alf Nilsson, Mikael Larsson) Tränare: Bo Falk
© Klas Palmqvist
Mobil: 073-071 80 20
E-post: unionberlin@hotmail.com
Twitter: @bollkultur
Blogg: Torgetbloggen – https://torgetbloggen.blogspot.com
Bearbetad version av en text som var publicerad på bloggen KFF-snack den 13 mars 2006 och i Östra Småland den 26 juli 2008
