Micke Eklund

3 augusti, 2010 |

Intervju med Micke Eklund

Hemsidans Christer Kraft träffade på onsdagen en tidigare KFF-spelare på ett regnigt Fredriksskans. Detta i samband med KFF:s sista träning inför kvalmatchen mot PFC Levski Sofia.

Det blev ett samtal om rehab, Assyriska och även en del om tiden i Kalmar.

Hej, Micke! Hur är det med dig?
– Bra tack! Knät börjar fungera någorlunda igen. Jag har gjort ett förberedande ingrepp i knät för ett tag sedan. Nu väntar jag på nästa operation för mitt trasiga korsband som kommer att ske under augusti. 

Intervju med Micke Eklund

Hemsidans Christer Kraft träffade på onsdagen en tidigare KFF-spelare på ett regnigt Fredriksskans. Detta i samband med KFF:s sista träning inför kvalmatchen mot PFC Levski Sofia.

Det blev ett samtal om rehab, Assyriska och även en del om tiden i Kalmar.

Hej, Micke! Hur är det med dig?
– Bra tack! Knät börjar fungera någorlunda igen. Jag har gjort ett förberedande ingrepp i knät för ett tag sedan. Nu väntar jag på nästa operation för mitt trasiga korsband som kommer att ske under augusti. 

Vad säger diagnosen från doktorn?
– Förutsättningarna verkar goda. Hela knät känns bra och den enda instabiliteten är vid en sk. ”draglåda” där man oftast känner igen typiska korsbandsskador. I övrigt är jag hoppfull framöver. De får låna en sena från mitt andra ben för att skapa ett nytt korsband. På det sättet blir man ju självförsörjande.. 

Du är ju känd som en kämpe – orkar du en runda till med rehab?
– Jag vill inte sluta spelarkarriären som skadad. Jag ska bara tillbaka! Givetvis avgörs mycket av min doktors utlåtande efter kommande operation. Men allt tyder på att jag kan återhämta mig till ett gott fysiskt skick. Blir det inte bra efter operationen får jag ta ny ställning till min närmaste framtid. 

Det känns som du har haft nog med otur i den karriär som spelare?
– Jag har ju haft oflytet med att skada mig allvarligt varje gång. Det som känns lite bra mitt i eländet är ju att alla knäskador har varit oberoende av varandra och att stabiliteten och balansen i knät är god trots allt. Tyvärr är förmodligen spel i Allsvenskan och dess fysiska krav igen ett alltför avlägset mål. Ett mer realistiskt mål är kanske strax under den översta nivån.

 Var kör du din rehab?
– Mestadels hemma i Borlängetrakten. Det är skönt att vara i en hemvan miljö och med mycket folk omkring som känner mig väl. Det är kul att prata fotboll uppe i Dalarna. Vad som förvånar mig positivt är att det är många som följt mig genom fotbollskarriären, både genom mitt spel på plan och även i mina skadeperioder.
Det värmer att min hembygd känner till mig så pass väl även efter att jag flyttat söderut. Det är mycket kul att fans från alla mina tidigare klubbar stöttar mig i mina comebackplaner. 

Hur är livet annars i Södertälje och Assyriska?
– Jag blev ju glad över att Rikard Norling ville satsa på mig efter att jag lämnade Kalmar. Nu ville han även ha mig under skadetiden som en del i ledarstaben. Dock kan jag inte kombinera det med min sjukskrivning för stunden. Tränarbiten är definitivt en del jag vill fortsätta med efter min aktiva karriär. 

På vilken nivå vill du träna ett lag?
– Jag tror att typ Tipselit eller U21 vore en bra början, men först ska jag börja mina tränarkurser. 

Vi har ju förstått att det är en annan dimension på fotbollslivet i en stad som Södertälje. Vad skiljer enligt dig?
– Givetvis en hel del. Här i Kalmar är det mer organiserat och alla spelarna vet spelmönster och känner sig trygga i en spelmodell och rollfördelning som alltid finns i ryggmärgen. I Superettan och kanske extra mycket i en klubb som Assyriska är det mer impulser och lite mer olika fotbollskulturer som möts. Sen är ju livet så oändligt mycket tuffare utanför plan för flera av spelarna. Det är och har varit en tuff uppväxt för många i truppen. Fotbollen är en mycket viktig samhällsinsats som förenar mycket positivt. Det är spännande och lärorikt att få ingå i en sån trupp och klubb som Assyriska. 

Vem vinner och vilka går upp i Allsvenskan från Superettan 2010?
– Svår fråga. Det känns inte sådär givet åt något håll. Det är många klubbar som aspirerar. Norrköping har imponerat och de har fina förutsättningar runt omkring med arena, intresset i staden etc. Kanske kan Sundsvall och Landskrona hänga på. Eventuellt även båda Södertäljelagen. Som sagt svårtippat. 

Härnere i Kalmar verkar du fortfarande vara en ikon?
– Hahaha. Jo, så är det väl till viss del. En del avtryck har jag nog gjort bland publik och medspelare. 

Det var ganska blygsamt tycker jag. Du är till exempel med i en del tidskrifter, jubileumsböcker och även på en samlartavla med KFF:s 100 legender. (En leende Mikael har nu svårt att dölja sin stolthet)
– Jo, det stämmer. Jag blev väldigt glad att jag kunde närvara och signera jubileumsboken för ett tag sen. Då förstod jag att jag var en del i KFF:s historia. Det är en skön och stolt känsla inombords.

 Hur kommer det sig att du alltid är populär bland dina fans?
– Jag försöker alltid att vara nära klubbens fans. Finns det tex böcker eller annan information om klubben brukar jag försöka läsa på en del. Visar man lite respekt mot klubbens historia så får man en hel del tillbaka av många runt omkring klubben. Svårare än så är det nog inte. 

Tack och lycka till med din rehab och comeback så småningom!
– Tack själv!

Annons