Peter Ahlén möter nyförvärven: Rasmus Sjöstedt – hemvändaren

Det finns hemvändare och så finns det…Rasmus Sjöstedt.
Bröderna Elm, Stefan Larsson, Måns Söderqvist, Erik Israelsson, Cesar Santin, Jonathan Ring och Ole Söderberg lämnade alla Kalmar FF bara för att komma tillbaka efter några år. Hemvändare, men med en annan gemensam nämnare: De köptes loss eller valde bort KFF när deras kontrakt löpt ut.
Rasmus Sjöstedt hade inget val. Han fick inte vara kvar, erbjöds inget nytt kontrakt efter säsongen 2014. Efter nästan sju säsonger på resa är Sjöstedt tillbaka och är ensam sedan akademin blev ett begrepp att bli dumpad och sedan få en ny chans.
Om han är generös kan han bjuda in Daniel Mendes i en liten exklusiv klubb av spelare som gärna stannat, men fått flytta för att fortsätta karriären och välkomnats igen efter några år.
– Jag var utlånad till Falkenberg under mitt sista kontraktsår 2014 men ville tillbaka till Kalmar FF. Jag tycker att det gick bra i Falkenberg och väntade på besked, någon signal. Till slut berättade sportchefen Thomas Andersson Borstam att det inte skulle bli någon fortsättning.
På västkusten var han däremot välkommen.
– Falkenberg var det enda alternativ jag hade och de ville verkligen ha mig. Det är inte helt enkelt att lämna sin hemtrakt. Jag hade varit där ett år, lärt känna folk och staden, och det är en fin och familjär klubb att får fart på seniorkarriären i. Det underlättade flytten. Viktor och David Elm gick också den vägen, även om de aldrig var i KFF innan.
Är det en speciell känsla att vara tillbaka?
– Ja, det är det väl, men det handlar inte om någon revansch, mer att jag vill axla ansvar och ta vara på den erfarenhet jag samlat på mig utomlands.
Rasmus Sjöstedt har skrivit på ett flerårskontrakt. Det betyder inte att han saknar ambitioner.
Du vill ut igen?
– Absolut. Gör jag det bra här finns chansen. Jag snackade med Filip (Sachpekidis) och Isak (Jansson) över en fika och de undrade om jag flyttat hem för att avsluta karriären. Drivkraften att komma ut igen måste finnas.
Efter två fina år i Falkenberg valde ölänningen att lämna Sverige och flytta utomlands. Först till Cypern, sedan Israel i två år för att avsluta med ett år i Grekland.
Du hade två väldigt bra år i Hapoel Haifa ändå ville du vidare. Hur gick tankarna?
– Med tanke på hur bra det gick insåg jag att det kanske var min möjlighet att få ett kontrakt i en topp-tio-liga i Europa.
Det var också väldigt nära att det blev så. Sjöstedt var i princip klar för en rysk klubb.
– Vi var överens om lön, bostad, bil, flygbiljetter, alla detaljer, sedan rann det bara ut i sanden.
Vad hände?
– Vid den tidpunkten hade jag ingen agent och vad som hände vet jag faktiskt inte. Allt drogs plötsligt tillbaka.
Istället hamnade han i Grekland. Med facit i hand en nödlösning.
– Jag skrev på sent inför säsongen 2019-2020, fick ingen ordentlig försäsong och staden (Panetolikos) var ingen höjdare. Sedan avgick tränaren som ville ha mig efter fem omgångar och i två månader uteblev lönen, pengar som jag senare fick, men helheten blev inte bra.
Började du tänka Sverige i det läget?
– Inte direkt. Jag hade några erbjudanden under sommarfönstret förra året. Det sprack på det ekonomiska även om mina krav verkligen inte var orimliga. Så planen var att fortsätta sista kontraktsåret i Grekland.
Det var då kontakten med Kalmar FF etablerades.
– Jag pratade med Jens Nilsson och Jörgen Petersson och de berättade om planerna framåt och allt kändes bra och sedan har fler bitar fallit på plats. Känslan är god.
Men han anlände lite för sent för att det skulle bli spel under hösten.
– Jag tror fönstret stängde den 25 augusti och jag bröt kontraktet i Grekland den 2 september.
Sjöstedt blev helt klar för KFF i oktober och tränade med a-truppen under resten av säsongen.
– Jag visste vad som gällde. Var det en för mycket i en övning fick jag kliva åt sidan. Dessutom var spelschemat så tajt på slutet att det blev färre träningar. Det blev ett hattigt år med karantän, knäproblem och få matcher.
Du kunde följa dramat lite från sidan. Hur upplevde du det?
– Jag har själv spelat i lag som legat risigt till och vet hur tufft det kan vara att komma till träningen. Här var stämningen väldigt positiv, spelarna borrade ner huvudet och körde. Det imponerade.
Rasmus Sjöstedt säger att han inte hade en tanke på att KFF skulle åka ur. Medger ändå att det var nervöst mot slutet, men att kvalmatcherna mot Jönköping Södra indikerade en viss kvalitetsskillnad.
Kontraktet han signerade hade olika utformning beroende på vilken division KFF skulle tillhöra 2021.
– Det handlade inte om några gigantiska skillnader i lön. Även om det självklart är roligt att tjäna bra, så var det inte pengarna som lockade mig hit. Jag har haft några fina år utomlands och i slutändan handlar det om att få spela fotboll och må bra.
Det har gått sex år sedan han lämnade östkusten. Han kommer till samma förening men som inte ser ut på samma sätt.
– Vi var inte så många unga spelare på den tiden. När jag kom upp i a-truppen så var det väl Mattias Johansson, Ludvig Öhman, Måns Söderqvist, kanske några till, det fanns ju en spetsgrupp på den tiden, plus Erik Israelsson, men han var väl typ 23. Nu är det massor av unga spelare, nån som är 16 och själv hör jag plötsligt till de äldre. Märkligt, jag som aldrig reflekterat över min ålder förut och jag är ju inte gammal.
Sjöstedt ser hungern, ambitionsnivån och viljan att ta för sig runt omkring sig.
– När jag kom upp i a-truppen så var det väldigt många karaktärer i laget. Jag vågade inte ta för mig på samma sätt.
Han noterar också att det hänt saker i sättet att träna sedan han lämnade Kalmar FF.
– Jag skulle säga att det är väldigt annorlunda. Henke (Rydström) ligger nära hur det ser ut utomlands: Att bollen alltid är med, mycket spel, inte som förr när det var mycket löpning och spel två mot två. I dag är det mer matchanpassat.
Efter ganska exakt två veckor med Rydström som huvudtränare konstaterar Sjöstedt att han aldrig varit med om något liknande innan. Han vaknar utan att ha ont överallt.
Du är fräsch nu då?
– Nej, nej, så bra är det inte…men det är annorlunda, ett helt nytt sätt att träna. Mycket teori som kopplas ihop med det praktiska.
En inte helt enkel inlärningsprocess har det visat sig för 28-åringen från Färjestaden.
– En del kan gå från teori och sätta det praktiska direkt. För mig tar det längre tid. En kväll satt jag hemma i soffan och sa till min fru att jag kände mig helt värdelös, haha. Då är det skönt när Henke kommer fram efter en träning och säger att det är helt okej att känns sig kass just nu. Han förstår att det tar längre tid för vissa.
Han utmanar er?
– Verkligen, men på ett bra sätt. Det är många tränare som utmanar sina spelare som sen tyvärr trycker ner en när det inte fungerar. Henke gör tvärtom, fyller oss med självförtroende.
Rasmus Sjöstedt flyttar hem med en bredare repertoar som spelare. Ytterbacken, som vi lärde känna på Guldfågeln Arena åren 2012 (debut mot Gefle 21 april) och framåt, är i dag lika familjär med att agera mittfältare eller mittback.
Hur har du utvecklats som spelare?
– Det där har jag tänkt på själv. Med åldern kommer mognad och jag är inte lika stressad på planen längre, jag vågar mer. Även om du inte kommer att få se några överstegsfinter så är lugnet mer påtagligt.
Mittfältare i Israel och mittback i Grekland. Var är du mest bekväm?
– Känner mig väl mer som en bollvinnare på mitten nu, täcka ytor, spela enkelt.
Låter som Rydströms gamla roll?
– Det var du som sa det, haha. I början var jag lite orolig för att byta position. Den prestigen har jag släppt. Att laget fungerar är det viktigaste.
Har ni pratat positioner ännu?
– Nej, men jag tränar som mittfältare.
Kalmar FF börjar om – igen. Den här gången med förhoppningar och förväntningar, de flesta kopplade till engagemanget av Henrik Rydström. Rasmus Sjöstedt säger att det kommer krävas en förbättring.
– Hur det ska gå till? Genom att hitta vårt spel, tro på det och göra det fullt ut. Vi behöver skapa en mentalitet i truppen där vi tävlar i allt på träning. Många unga tog ett stort ansvar förra året och klarade det väldigt bra. Nu hoppas jag de ska få känna på att vinna mer regelbundet.
Inlärningsprocessen fortsätter för Rasmus Sjöstedt när han lämnar arbetsplatsen på GFA. Socialt har vardagen också förändrats. Inte bara på grund av pandemin. Familjen Johansson/Sjöstedt har startat ett delvis nytt liv i Sverige med nya rutiner och utmaningar.
– Min fru Emma har börjat jobba heltid. Utomlands var hon hemma med barnen. Nu är det mindre marginaler, pang på, in i det dagliga ekorrhjulet med att hämta och lämna på dagis.
Henrik Rydström har dessutom lovat/hotat med längre arbetsdagar.
Rasmus Sjöstedt är inne i en omställningsperiod – både på och utanför planen.
– Jag kommer väl att växa in i det.

Fakta
Fullständigt namn: Rasmus Stellan Sjöstedt.
Född: 28 februari 1992.
Familj: Fru Emma, barnen Leonel 4 år och Lorenso, 2 år.
Bor: Ängö.
Moderklubb: Färjestaden.
Övriga klubbar: Kalmar FF 2008-2014 (utlånad till Falkenberg 2014), Falkenberg 2015-2016, Aris Limassol, Cypern (2017), Hapoel Haifa (2017-2019), Panetolikos (2019-2020), Kalmar FF (2021-).
Position: Mittfält, försvar.
Landskamper: 1 U17, 1 U19.

Sportchefen Jörgen Petersson om nyförvärvet: ”Redan när Rasmus var på väg till Grekland hade vi honom uppe för diskussion och dialog. Han är förmodligen i sin bästa ålder just nu och på toppen av sin karriär. Tittar man på hans egenskaper med attityd, ambition och vinnarskalle stämmer det jättebra in med vad vi söker efter. Han är en snabb spelare som förbättrat sin fysisk och aggressivitet i försvarsspelet rejält de senaste åren under sin tid utomlands.”

…andra hemvändare

David Elm
Johansfors, Helsingborg, Nybro, Emmaboda och Falkenberg innan det blev KFF 2007. Viktig guldåret 2008. Köptes mycket oväntat loss av Premier League-klubben Fulham i september 2009. Antecknad för tio matcher och ett mål innan det blev Elfsborg, även det oväntat, men Kalmar kunde inte lösa honom. Skrev fem år med Boråslaget. Flyttade hem redan efter 2,5 år. Otroligt viktig när han var i speldugligt skick. Skador plågade honom fram till en hjärnskakning mot Sundsvall hösten 2017 som gjorde att han valde att avsluta karriären med ett symboliskt inhopp i sista matchen mot Djurgården på Guldfågeln Arena.
Rasmus Elm
Den mest begåvade fotbollsspelare som Kalmar FF varit med och fostrat. Allsvensk debut som 17-åring 2005. Drivande guldåret och jagades av hela fotbolls-Europa. Såldes till slut till AZ Alkmaar där han stannade hela kontraktstiden på fyra år. Fortsatte till CSKA Moskva. Utsedd till ligans bästa mittfältare vid ett tillfälle och mästare två gånger. Hade stora skade- och hälsoproblem och valde att flytta hem 2015. Problemen fortsatte. Trots det kunde han periodvis visa vilken höjd det fortfarande fanns i den plågade kroppen. Avslutade karriären efter kvalet mot Brage 2019. Ingår i dag i ledarstaben runt a-laget.
Viktor Elm
Är väl den hemvändare som gjort störst avtryck. Imponerade stort innan han försvann till Holland (Heerenveen och AZ Alkmaar) efter guldåret då han som mittfältare gjorde 15 mål.Tillbaka i Kalmar 2015 där han rätt snart skolades om till mittback. Lagkapten och härförare under sex säsonger, dessutom en av allsvenskans bästa mittbackar under perioden. Har avslutat karriären.
Erik Israelsson
Gjorde tre matcher under guldåret 2008. Etablerade sig på allvar 2010. Skadeproblem under sista året på kontraktet 2013. När Nanne Bergstrand flyttade till Hammarby tog han med sig Israelsson. Efter två jobbiga (dåligt med speltid) sejourer i PEC Zwolle och Vålerenga återvände han till KFF i augusti förra året.
Stefan Larsson
Hämtades i Degerfors inför 2007 och var högst delaktig i guldlaget, både som vänsterback och högre upp i planen. Lämnade KFF som Bosman inför 2012 och kunde räkna hem sitt andra SM-guld den hösten. Den här gången i Elfsborgs tröja. Längtade tillbaka till östkusten men hade problem med skador och spelade ett fåtal matcher på 1,5 år. Återkom och spelade frekvent innan han avslutade karriären 2017. Är i dag assisterande tränare till Henrik Rydström.
Daniel Mendes
Kom till Kalmar tillsammans med landsmannen Dudu 2003. Var med och förde upp KFF i allsvenskan, men fick lämna då tränaren Nanne Bergstrand ville ha in mer fysik på topp inför comebacken. Hämtades tillbaka efter guldåret 2008 från AIK. Lånades ut till Minnesota United i mars 2014. I oktober samma år blev övergången permanent.
Jonathan Ring
Hämtades in från IFK Värnamo 2014 och var i princip ordinarie under tre säsonger. Valde att flytta till turkiska Genclerbirligi som Bosman. Spelade bara sex matcher innan återvände sommaren 2017 på korttidskontrakt. Flyttade vidare till Djurgården och är just nu utan klubb.
Cesar Santin
Landade i Kalmar tillsammans med etablerade Dede och Fabio Augusto inför comebacken i allsvenskan 2004. Växte ut till en toppspelare och köptes loss av FC Köpenhamn sommaren 2008. Det blev fem och en halv säsong i FCK, 161 matcher och 65 mål. Lockades tillbaka till KFF sommaren 2014. Startade bara fyra matcher utan att göra avtryck och lämnade efter säsongen.
Ole Söderberg
Lämnade KFF vintern 2018 efter fem säsonger. Söderberg anslöt från Molde inför säsongen 2014. Delade på jobbet med Lars Cramer de två första åren och var uttalad etta 2016. Fick problem med flera svåra skador och kunde aldrig ta tillbaka platsen från Lucas Hägg Johansson. Återvände inför 2020 efter en säsong i AFC Eskilstuna för att bli målvaktstränare på akademin. Fick hoppa in och spela elva allsvenska matcher. Har lämnat för IFK Göteborg.
Måns Söderqvist
Emmabodaprodukt debuterade i allsvenskan redan 2010 som 17-åring. Blixtrade till under 2014, framför allt under våren då det blev åtta mål på 13 matcher. Nanne Bergstrand lockade honom till Hammarby där han hade svårt att övertyga. Skrev 3,5 år med Kalmar i juli 2016. Missade i stort sett hela 2017 på grund av skada och hade utöver det svårt att producera poäng. Fick inget nytt kontrakt efter 2019. Återfinns nu i Trelleborgs FF.