TEXT: PETER AHLÉN
I december 2020 satte sig Jens Nilsson och Jörgen Petersson ner för att ta fram en ny riktning och en mer hållbar verksamhet och samtidigt försöka mejsla fram en ny identitet.
Duon insåg att 2020-fotbollen och två raka kval var en resa på väg mot vägs ände, att föreningen i allt väsentligt skulle staka ut färdriktningen (spelidé, filosofi), inte enskilda tränare och på det sättet i större utsträckning försöka diktera villkor istället för att leva på motståndarnas misstag.
18 månader senare kan vi notera följande: Kalmar slutade sexa i allsvenskan 2021 och går in i uppehållet i år i samma position och med en match mindre spelad än Djurgården och Malmö, och bara en poäng efter.
Tekniske chefen Jens Nilsson har en förhållandevis lugn dag på kontoret. A-truppen har precis gått på semester (en vecka) och tid finns tid för reflektion, en koll i backspegeln och en lyft blick.
Hur gick snacket där i december 2020 när ni landade i det här tankesättet?
– 2019 var stökigt. 23 inspelade poäng, elva kryss och bara fyra segrar. Turbulens och ett kval som vi lyckades hantera och utöver det ekonomisk katastrof. Vi gick in i 2020 utan något som helst handlingsutrymme. Jag är oerhört tacksam för att Nanne ställde upp under förutsättningarna. Han hade ju rätt mycket kredit kvar på kortet, om jag uttrycker mig så, och han var nog den ende som kunde klara av det jobbet utan efterföljande negativitet och tryck på föreningen.
Men utfallet blev detsamma. Nytt kval och en andra lyckad HLR-manöver.
– Till slut hamnade vi i ett läge där vi sa: Gör vi inget nu så finns risken att 2021 kommer att se likadant ut. När vi började titta på det rent fotbollsmässiga kom vi snabbt fram till att vi måste kunna bestämma vårt eget öde, inte räkna med motståndarmisstag, utan att vår skicklighet ska vara det som gör att vi ska kunna vinna fotbollsmatcher. Det går att vinna matcher på andra sätt också, men det var inget som tilltalade oss som driver den här utvecklingen: Det drar ingen publik, lockar inte sponsorer, det blir svårt att ta hit spelare till a-laget och det är inget som tilltalar de mest lovande talangerna i landet.
En av hörnstenarna var att försöka harmonisera utbildningen på akademin med hur a-laget skulle spela.
– Inte så att akademin varit extrema i sitt passningsspel, men det har funnits en frejdighet och en framåtanda i sättet att spela. Vi måste utsätta spelarna för någonting, med och utan boll, som bottnar i en offensiv tanke.
Ni pekade ut en riktning, vilket kan låta enkelt, men hur ville ni genomföra det?
– Kärnfrågan när vi satt där i december var att föreningen måste äga fotbollen som praktiseras. Vi kan inte byta filosofi varje gång vi byter huvudtränare. Hela förra året, och året innan, var jag ute och reste och besökte många olika föreningar för att göra en omvärldsanalys. Egentligen är alla föreningar uppbyggda på ungefär samma sätt. Men när jag satt med Jörgen kunde vi inte sätta fingret på vad som var vår identitet. Då hamnade vi ett resonemang om hur vi vill spela. Har man inte det klart för sig är det vanskligt att ge sig ut och rekrytera spelare och tränare, eller hur man ska träna.
Det finns en ganska tydlig struktur i många föreningar i dag där jag tycker att vi hade bommat en del.
Kan du peka på något?
– Vad är identiteten? Om jag frågade runt här för två år sedan kunde jag få höra: Vi är Smålands stolthet. Det är en slogan. Men vad vill vi vara? Vi vill ha egenproducerade spelare. Vi vill vara jävligt jobbiga att möta. Vi vill dominera matcher, bjuda publiken på attraktiv fotboll. När det kommer till filosofi så är det grundläggande tydligt: Det gäller att göra ett mål mer än motståndarna. Hur kommer man dit utan att förlita sig på slumpen eller på deras misstag? Ja, då handlar det om att bli skickligare med bollen.
I den vevan, när Henrik Rydström dök upp som ett alternativ på grund av sin sociala situation, då var det som handen i handsken för det här projektet, menar Jens Nilsson.
– Jag har träffat i stort sett alla tränare på elitnivå i Sverige och jag håller honom högst av alla. Det är ingen tvekan om att han är otroligt genomtänkt i allt han gör. Det är nog många tränare som skulle säga att vårt upplägg och tänk skulle passa dem perfekt. Men så är det inte. Det är ganska få kvar som står för den här typen av fotboll. Det kan bero på att några är knutna till uppdrag i toppklubbar med väldigt höga resultatkrav. Vi har också höga krav, men för att nå dit måste du vara väldigt pedagogisk mot spelartruppen, föreningen i övrigt, publiken, mot alla inblandade. Varför gör vi detta? Varför är spelarna här varje dag och tränar?
Nilsson fortsätter:
– Där känner jag: Vilka har en tydlig identitet i sitt spel, i sin filosofi. Det är ju inte så att jag sitter och njuter av hur bra fotboll Malmö spelar, utan mer att de har många väldigt skickliga spelare. MFF har resultatkrav, ett tufft sådant, men de har också ytterligare en höjd de ska upp på när de ska in i ett Champions League-kval. Håller deras spel då? Malmö är ett exempel. Det finns fler. Det handlar om att stå emot trycket för att nå en ny nivå i sitt spel. Det är det vi försöker göra här.
Ni slutade sexa 2021 och ligger sexa efter tio omgångar i en haltande tabell. Såg du den här utvecklingen framför dig för 18 månader sen?
Svaret kommer blixtsnabbt.
– Nej. Förra året var vi ute efter en stabiliseringsprocess. För mig innebar det, utan att låta för defensiv, att komma tia-tolva. Plats 13 hade också varit okej med tanke på åren innan. Sen ser man vad det gör med gruppen, alla medarbetare, när alla vet vad man håller på med. Då händer det något. Segrar börjar komma. Det finns en tanke inför varje match på hur vi ska kunna besegra motståndaren. Det är inget originellt i det, men när det biter, då händer det saker i tabellen.
Vad är det ni har lyckats så bra med?
– Vi var ganska bekymrade på försäsongen 2021. Det hackade. Vi hade possession-övningar där vi inte fick ihop tio passningar när vi spelade tio mot sex, bollar flög överallt. Vi sa till varandra: Vi viker inte, vi fortsätter. I inledningen på allsvenskan blev vi lite baktunga och det tog lite tid innan vi fick igång passningsspelet. Självförtroendet bland ledare och spelare ökade. Jörgen och jag kunde stötta. Vi var medvetna om att vi skulle gå på smällar, men till skillnad från tidigare år där vi varit snabba på att backa, bli defensiva, så körde vi nu.
Kalmar FF lämnade 2021 på ett fluffigt rosa moln, det var tjo och tjim, ett fotbolls-Sverige som applåderade, ett lag som presterade långt över förhoppningar och förväntningar.
Började ni tänka annorlunda då, skapa nya målbilder inför 2022?
– Jag kan inte säga att jag gjorde det. Dels på grund av problematiken som följer när man spelar bra: spelare försvinner, många med nycklar till vårt spel. Sebbe Ring är väl ingen defensiv fantom men är en av de mest intelligenta ytterbackarna spelmässigt och agerade utifrån våra principer på ett bra sätt: han kan gå in i banan, han kan gå på utsidan, han kan centrera, komma till avslut; han lekte fotboll på ett sätt som passade så bra in i filosofin. Så har vi Jonte (Ring) som fick en fri roll vilket gjorde att han fick en nytändning, framför allt när han hittade samarbetet med Oliver Berg. Nisse (Fröling) till vänster bidrog med sin arbetskapacitet och stabila pjäser som Piotr och Dogge var viktiga. Alla försvann. Var står vi då? Här och nu är vi fortfarande inne i en process att känna gruppen, maximera matchningen av laget. Av det skälet var det inte givet att flyga i början på året.
Som teknisk chef har Jens Nilsson det övergripande ansvaret för fotbollsutvecklingen, det som händer innanför linjerna i föreningen. Nu med mandat att leda den från akademin hela vägen upp till a-lagsverksamheten. Tidigare har det handlat om att föra fram åsikter mer än att driva frågor.
Hur använder du det mandatet?
– Markus (Rosenlund) är big boss, Jörgen är sportchef med mer tyngd i besluten än jag och Henrik är den som ska få det att hända där ute på söndagar. Jag är delvis Henriks förlängda arm, även Jörgens, på så sätt får vi ihop alla bitar. Jag supportar dem men kan också vara ärlig när jag inte håller med. Och så fungerar det omvänt. Jag har inget behov av, eller för den delen kompetensen, att bestämma över allt. Vi har en grupp som arbetar hårt. Alla är kloka på sitt sätt. Hittills har vi inte heller haft några stora motgångar att tala om. Det kommer att komma perioder när vi testas ännu hårdare. Då löser vi det. Vi har mängder av möten i olika konstellationer, så det finns forum, inget som är stängt. Med Markus Rosenlund vid rodret och en lyhörd styrelse så underlättas processen.
Nilsson pratade tidigt förra året om en röd tråd som skulle vävas över tid. Men vad är det som symboliserar den röda tråden?
– Utifrån mitt ansvarsområde är det hur vi träningsmässigt, från akademi upp till a-lag, hittar rätt i vad som är viktigt i vår utbildning. När jag pratar om akademi handlar det om U17 och uppåt. Vi är helt på det klara med att vi måste börja tidigare med en tydlig riktning. Där sitter vi nu med ett stort arbete i föreningen. Vi måste möta ungdomarna när de är 12-13 år, se till att träningen blir mer strukturerad, med ett träningsinnehåll med lärande mål, drillning utan att tappa glädjen och lusten.
En ambition är att komma åt fler ungdomar, cirka 300, än de som finns i den egna verksamheten.
– Vi måste ut i regionen, vi måste hjälpa till och på så sätt skapa en röd fotbollsteknisk tråd, men också en röd tråd så att regionen vet vad vi vill med vår ungdomsverksamhet: Vill de slå sönder oss? Nej, vi vill hjälpa dem. Kommer de fram talanger i åldern 13-14 år vill vi gärna ha hit dem, för att kunna ge drivna spelare en möjlighet att utvecklas i en bra miljö. Då måste vi vara så skickliga att vår träning är bättre och att vi slussar tillbaka spelare ut i regionen så att vi inte sitter med för stora barnkullar. Vill vi vara en förening som har som en viktig del i identiteten att få fram egna spelare måste vi starta tidigare och med välutbildade tränare.
I en intervju jag gjorde med dig tidigt förra året sa du att tränaren ägt fotbollen, eller filosofin. Nu har ju Rydström kommit med en typ av fotboll som Kalmar FF inte varit i närheten av tidigare. Hur mycket Henrik Rydström är det? Hur mycket är präglat av föreningen?
– Henrik har alltid varit intresserad av bygga den här typen av spel, även när han var på akademin. Då kanske han inte hade alla verktygen, men i Sirius började det hända saker. Jag såg dem spela och tyckte de var fantastiska, så jävla bra fotboll…Vad handlar det om? Vad är det han gör?
– För att svara på din fråga. Kombinationen av Henriks pedagogik, men också hans intelligens och den där besattheten, att försöka göra fotbollen på det sätt han vill, det han har i sitt huvud. Därför är det ingen slump att han hamnade här och är det starkaste namnet i riktningsförändringen. Det är väldigt mycket Henrik, men han har också väldigt mycket support, vilket han ska ha. Han är Kalmar FF. De som jobbar runt honom nu har varit med honom på olika sätt under många år. Från den obstinata, tjuriga vänsterbacken som ung via framgången 2008 och nu det här. Jag tycker det är häftigt att han får göra den här resan…och det är häftigt för Kalmar FF.
När det kommer till spelare och rekrytering jobbar KFF, precis som alla andra, med skugglag, potentiella nyförvärv, talanger, hemvändare finns med på en lista som är i allra högsta grad levande, 365 dagar om året. Men när det kommer till tränare. Hur ser det ut då?
– Nu önskar jag givetvis att Henke blir kvar till pensionen. Naturligtvis har vi tänker runt den biten. Samtidigt tycker jag, om han känner för det, att han ska få prova vingarna i någon av Skandinaviens största föreningar.
Då blev du glad när Malmö FF vann Svensk cupen?
– Hahaha, ja, de har ju en del problem med sitt spel. Visst finns det höjdare som sneglar åt det här hållet. Allt annat vore konstigt.
I början på 2021 sa Nilsson ungefär som följer: ”Det går inte bara snudda vid något och sen lämna det. Det gäller att stå pall när det blåser. Det får knaka i fundamentet, men inte krackelera. Du måste våga göra något för att nå utveckling.”
En relevant fråga 18 månader senare:
Har du nån gång under den här tiden sviktat i din tro?
– Nej, faktiskt inte. Dels för att resultaten varit med oss, men också för att jag njuter varje gång vi spelar fotboll. Hur kan nån tycka att det här inte är underbart att se? Det är så oerhört intressant att följa arbetet. Minsta lilla skitövning på träning fångar mig. Hur löser spelarna det här? Hur får vi förändring med det här över tid? Det är progressivt och vi har ett fantastiskt team med Henrik, Stefan, Rasmus och Donne som driver det dagliga. En ren njutning att få vara med. Det vore orättvist att säga att det bara hänger på huvudtränaren, Föreningen mår mycket bättre när vi har mycket tydligare strukturer för alla inblandade. Från Markus enorma jobb i toppen och hela vägen ner.
Om du får lyfta blicken, vilket fokus eller riktning är viktig framåt?
– För mig är det viktigt att vi kan behålla nyckelpersoner som Markus, Jörgen och Henrik. Det är viktigt med god ekonomi för att kunna förbättra spelartruppen. Då måste vi sälja och då tänker många att truppen måste vara ung. Svårigheten är balansen. För några år sedan hade vi drygt 48 procent av starterna i allsvenskan med unga spelare. Wow, jättehäftigt, men inte så häftigt om man åker ur.
Hur ser ditt drömscenario ut?
– Ett bra a-lag som kan vinna matcher och där ska det finnas två-tre unga spelare av hög nationell klass, som Isak Jansson och Calle Gustafsson nu.
Är du orolig för något?
– Det är fler som har samma paranoia som Henrik. Tro mig. Men jag tycker, nu när vi är flera personer som kompletterar varandra, att vi är bättre på att parera saker, agera och ställa om siktet. Ekonomin är alltid en oro. Finns risken att vi blir frånåkta på grund av det? Jag vet inte. Vårt motvapen har varit det strategiska och kvaliteten i rekryteringen. Då hjälper det till med den fotboll vi spelar.
Men Jens Nilssons oro bottnar också i något annat, något större.
– Jag drivs så hårt över att Kalmar ska vara stolta över Kalmar FF. Man måste vara lite orolig för att inte bli blasé, tappa fokus. Det här är ett ärofyllt uppdrag. Jag tror att alla som jobbar i föreningen nu känner ett stort ansvar – och som är beredda att ta det – om inte får man kliva av.
