TEXT: PETER AHLÉN
Det är som matchförberedande träningar brukar vara – en blandning av lek och allvar – hetsiga övningar med boll, stafetter; unga mot veteraner, högt i tak, mycket skratt, regeltolkningar och små försök till fusk.
Ett lag som ser ut att må bra trots två raka förluster.
Efter en dryg timme är det över och Henrik Rydström bjuder in till samtal (15 minuter) på Gastens A-plan med en nordostlig vind som har en tendens att vilja sabba inspelningen.
Det lät ungefär så här.
Ska vi ta lite om Norrköping. Förvånad över hur de kom till spel i den matchen?
Rydström tvekar lite.
…med tanke på hur principfast Rikard Norling är?
”Vi förstod att han skulle göra något, men jag trodde kanske att det skulle vara något mer extremt. Nu gjorde han det förra hösten med att spela man-man över hela planen som vi lyckades lösa på ett bra sätt. Sedan förstod jag att de skulle ha en viss respekt för underlaget och kanske inte skulle våga spela sitt spel, vilket de inte gjorde förra hösten heller, när jag tänker efter. Vi hade förberett oss på att de skulle gå med mycket långt och direkt. Däremot trodde jag inte att de skulle vara så passiva och lämna över allt till oss. Den typen av spel hade Norling övergett för länge sedan…och då blir det lite ironiskt att de får med sig ett resultat när saker och ting utifrån många variabler såg mycket sämre ut än i tidigare matcher när de förlorat.”
Ingen logik. Förvåning, säger Rydström.
”Nu har vi mött Sundsvall och Norrköping som befann sig i situationer där man kanske drar till med någon ändring, något desperat. Men det var väl inte problemet. Även om jag försöker komma bort från att resultatet färgar matcher så blir intrycket så utifrån.
Hade Noah (Shamoun) gjort mål på sin chans i slutet och vi vunnit med 1-0 så hade omdömet varit något helt annat, typ en stabil insats, att vi håller nollan, sen drar Engblom in en boll i krysset och då är allt mörker.”
Rydström står fast vid sina intryck efter Norrköpings-matchen.
”Det glöder inte om oss. Sen, över 90 minuter, gör vi det tillräckligt bra: vi löper, vi pressar och de har knappt några passningar, en del beroende på planen plus att vi också spelar ett bra försvarsspel, men sen finns det tre, fyra, fem nyckelsituationer som det blir klara målchanser av istället. Det var jag missnöjd med.
Men allt var inte skit för det.
Huvudtränaren tycker det var rätt bra i många avseenden.
Han ler.
”Jag har försökt få spelarna att förstå, som det såg ut ibland även förra året, att hur lite som krävs för att vi ska vara jävligt bra. Det är väl ett steg som man lärt sig genom åren att de bästa lagen har. Det kan se slumpartat ut i vissa matcher, men de är alltid påkopplade, ett beteende de alltid har med sig och kan på så sätt få marginalerna med sig.
Rydström fick lära sig det där vid 21 med Nyberg som tränare. Det var fajt varje match, alldeles oavsett vilka som stod på andra sidan.
”Det här är en historia som jag brukar dra: på väg ner i bussen mot Älmhult såg vi VM-krönikan från 1982 och jag satt och skrockade åt Socrates och Zico, hur fina de såg ut, hur avslappnat de uppträdde och så går vi ut och möter Älmhult som var hur taggade som helst. Vi blev överkörda i första halvlek, men lyckades vinna med 2-1. Där och då förstod jag att jag måste hitta ett sätt att starta matcher på rätt sätt. Där är vi inte än. Vi skapar våra egna demoner. Istället för att tänka hur det känns för Norrköping att spela den typen av match, känna den pressen. Jag tror Levi har nio passningar till rätt adress, Ortmark tolv och det bör ju vara jobbigare att vara på deras sida än vår. Det glömmer vi bort ibland.”
Vad kan du ta med dig in mot Göteborg?
”Det har varit en period där det varit fokus på att få spelare fräscha, få dem återställda efter matcher. Vi har ändå kunnat jobba med intensitet, fart, som varit välbehövligt, det vi tryckte på redan förra året: topplagen är intensiva hela tiden, tar ett steg till. Jag har också sagt till spelarna att jag nästan aldrig visste varför det gick som det gick i matcherna, bortsett om vi pressat för dåligt. Här och nu vet vi vad vi missar i matcher och vi vet vad vi behöver trycka på. Då har man makt över sin situation. Sen kan du ändå vara inne i en period där det studsar lite snett, marginalerna faller åt fel håll.”
Några omedelbara konsekvenser av förlusten mot Norrköping?
”Det blev inte bra med tre centrala mittbackar, men jag var tvungen att tänka på Isak (Jansson) även om andra tyckte annorlunda. Hade han fått 60, 70, 80 eller 90 minuter igen var risken att han skulle åka på något, typ Sachpekidis, och då kände jag att det kunde vara en lösning med treback. Konsekvensen mot Göteborg blir återgång till fyrbackslinje och ett val utifrån tre alternativ: Lars Saetra, Douglas Bergqvist eller Rasmus Sjöstedt och samtidigt komma tillbaka till de centrala relationerna, dels för att vara nära varandra när vi tappar boll och kan vara aggressiva, men också hur Göteborg spelar. Det lutar åt ett 4-2-3-1 med ambition att locka upp deras centrala mittfältare, bli rättvända – och sen måste vi bryta igenom deras sista linje för den tror jag vi kan såra.”
Mot Göteborg blir det inga överraskningar?
”Nej, det skulle verkligen förvåna. Nu har de dessutom fått en bra inledning på allsvenskan och det blir intensivt, energifyllt och då måste vi kunna matcha det. De kommer att gå ut med ambitionen att köra över oss från start med en stor publik i ryggen. Jag tycker vi har ett mer varierat spel i år för att hantera det. Men då hoppas jag att vi står upp i duellspelet. Eller, det ska vi göra. Det andra är att när Marcus Berg och Gustav Svensson kliver i sin press kan det bli hål, hål som vi måste komma åt. Då kan vi bryta deras sista linje. Det är en ambition som vi har.”
