Ett fotbollslag är som ett turnerande teatersällskap: en ensemble av huvudfigurer som står på scen, befinner sig i blickfånget, som får uppmärksamhet och alla rubriker.
För att allt ska fungera, vi pratar inte om statister eller biroller, så finns det människor med uppgifter som måste jobba bakom eller i anslutning till scenen för att kvaliteten ska bli så bra som möjligt och upprätthållas. Dag efter dag, vecka efter vecka.
Det blir inte mer tydligt än på ett läger utomlands.
21 spelare plus två tränare, Henrik Jensen och Jens Karlsson, (producent och regissör) ingår i truppen. Produktionsteamet består av, som det ser ut den här måndagen, av totalt av tolv personer:
Rasmus Elm: individuell tränare som i år tar ett steg åt sidan för att fokusera mer på akademin, det som var tanken när han slutade spela. Elm kommer fortfarande att finnas med på två-tre pass med a-truppen i veckan och fungera som bollplank till Henrik Jensen. Hoppar naturligtvis in här nere i vissa övningar och briljerar.
Jens Nilsson: teknisk chef. Ansvarig för utvecklingen av fotboll i föreningen. Från akademi till seniornivå. Senaste tillskottet på Kalmar FF:s Wall of Fame.
Tobias Eriksson: analys. Fd spelare med många år i föreningen. Jobbar intimt med både producent och regissör. Trion ses ofta i lobbyn, böjda över varsin laptop.
Johan Steglander: resurstränare, allt-i-allo runt laget. Får ställa upp när det fattas folk. Kan till exempel spela nia i en spelövning och däcka Saetra med en armbåge. Går långpromenad varje morgon. Noterade glatt 27 000 steg under en av dagarna i San Pedro del Pinatar. Legendarisk blåtopp (Kalmar AIK) som adderat rött för att kunna fortsätta jobba med fotboll.
Donald Arvidsson: målvaktstränare. Kom till Kalmar FF redan 2006. Halkade in på ett bananskal. KFF värvade en ung målvakt, Alexander Nilsson, Arvidsson följde med – och har blivit kvar. Har gått från rent ideellt arbete till heltidsjobb. Föreningens bästa tillslag på halvvolley.
Ida Wiberg: fysioterapeut. Rekryterades inför 2022. Har varit en starkt bidragande orsak till att aktörerna kommer till spel i mycket högre grad än tidigare. Föredrar att jobba hårt före och efter träning och match. Är det lugnt på träning och match är hon nöjd. Noah Shamouns ljumske och Rony Janssons knä, mindre blessyrer att hantera så här långt.
Rickard Fransson: målvaktstränare. Arbetar normalt med akademin. Nu med som resurs. Bor i Karlskrona. Med i den Superettantrupp Jörgen Petersson tränade i IFK Värnamo 2015. Fungerar också lite som ”pappa” till spelarna i akademin som kommer från Blekinge.
Calle Jonsén: fystränare på lägret. En tjänst som föreningen tar in från Träningsklubben i Kalmar. I vardagen är spelarna uppdelade i tre grupper där varje individ har samma tränare under året. Träningsklubben kom in under hösten förra året. KFF har under perioder haft anställd fystränare och har som målsättning över tid hitta en sådan lösning igen.
Anders Linge: läkare. Delar jobbet med Erik Lexne och David Olsson under säsong.
Kent Gunnarsson: material. Är med under hela lägret.
Niclas Sinnermark: material. Kom ned med U19-truppen i dag.
Ola Ragnarsson: lagledare/logistik/legend. Vi återkommer till honom.
Samtliga finns tillgängliga runt laget, egentligen under dygnets alla timmar, om behov finns.
Utöver det, och på plats i San Pedro del Pinatar finns även: sportchefen Jörgen Petersson, scouten Peter Swärdh. Tre från kontoret – Hanna Hägerdal (ekonomi), Dennis Nilsson (marknad), Björn Andersson (säkerhet), plus fixaren Tony Pettersson och fyra från styrelsen – Anders Henriksson (ordförande), Andreas Öhlin, Joachim Lantz och Martin Bergvall Nilsson som också är speaker och ankare i Studio Kalmar FF. Samtliga i den här gruppen under några dagar.
Joachim Lantz:
– Tre av oss är med i sportgruppen. Vi är fortfarande inne i en rekryteringsfas och med alla på plats så kan det arbetet fortsätta och vara effektivt. Socialt är det naturligtvis också bra, framför allt med nya tränare. Här finns tid och utrymme att lära känna dem bättre, kunna följa träningar. Hemma tränar laget dagtid. Då jobbar vi, säger Joachim Lantz, själv lägerveteran efter många säsonger som spelare i KFF.
– 2010 var nog sista året som spelare. Då var vi i Estepona och La Manga, tror jag. Men det ser ut som det brukar. Donne och Ola Ragnarsson är ju kvar, haha.
Peter Swärdh flyttar sig mellan skugga och sol under träningen. Med mobilen tätt intill sitt öra. Jörgen Petersson sätter nåt sorts rekord i antal sociala kontakter under ett pass. Smyger runt, småpratar med allt och alla, garvar, använder mobilen, slår till en boll och ser ut att ha allt under kontroll.
– Allt är bra. Jag gillar närheten. Det tar fem minuter från hotellet till träningsplanen, det är bra närvaro på träningarna och vi har en ledarstab som fungerar väldigt bra. Fina personligheter, måna om varandra och att allt ska fungera, beredda att ställa upp oavsett vad som händer. Alla är medvetna om sina roller och otroligt viktiga, säger Petersson.
Många runt laget har varit branschen länge. Som spelare, tränare, managers på olika nivåer, i olika föreningar, men ingen har så lång erfarenhet av Kalmar FF som Ola Ragnarsson. Han är kanske också den enda lagledaren i allsvenskan med egen Wikipediasida…
Tidsspannet är mäktigt. Från 1970 och framåt med några avbrott längs vägen. Som spelare blev det 190 matcher och 34 mål i KFF. Han har varit tipselittränare, assisterande till Kalle Björklund och Patrick Walker, fotbollsordförande (dagens sportchef), lagledare och fystränare samtidigt: ”Vi var inte så många på den tiden”.
Ragnarsson fyller snart 71. Har själv sagt i en intervju att han inte har någon åldersnoja, vilket kan bero på den miljö som är hans vardag. Ung energi fylls på dagligen.
Hur många utlandsläger det blivit ha han naturligtvis ingen aning om. Att titta i backspegeln är inget han sysslar med. Det finns alltid en morgondag som är intressantare, som behöver hanteras.
Egentligen var tanken att boka tid för intervju, sätta oss ner i lugn och ro, men verkligheten här i Spanien bjuder in till samtal samtidigt som träningen pågår. För första gången är en materialare med och det finns ett tillgängligt förråd i anslutning till anläggningen. Material kan låsas in och slipper släpas fram och tillbaka, vilket innebär att Ragnarsson den här gången inte behöver flytta in i materialrummet på hotellet för att ha koll, något som varit brukligt. Rena lyxtillvaron, alltså.
– Målsättningen är att spelare och tränare inte ska märka om det blir någon fnurra på tråden. Det ska vi lösa, för det händer alltid saker. Prylar saknas eller går sönder. I dag var grindarna låsta, gymmet som vi skulle använda under eftermiddagen stängde vid 13. Då får vi lösa det. Framförhållning är viktigt, sen får vi checka av under resans gång.
Det stora jobbet var gjort innan planet lyfte från Kastrup i torsdags. Hotell och faciliteter inspekterades redan inför 2022, ett läger som fick ställas in på grund av pandemin.
Vad är viktigast?
– Planer är nummer ett. Maten, en bra hotellmiljö. Möjlighet till sidoaktiviteter och stimulans för spelarna.
Resebyrån tar hand om helheten på plats. Ola Ragnarsson står för logistiken inför avresa tillsammans med materialförvaltarna. Allt ska packas. Spelarna får hjälpa till att transportera material för att minimera kostnader. Specialbagage är dyrt.
– Ett år stod Hammarby i kö före oss på flygplatsen och fick betala 34 000 kronor för sitt extrabagage. Vi skulle betala 30 000. Men jag är smålänning, så jag tjurade och började argumentera. Till slut tröttnade personalen och skickade iväg oss.
Ragnarsson ler åt minnet.
Staben runt fotbollen har vuxit, rollerna blivit mer renodlade när den tekniska utvecklingen gjort analysarbetet digitalt. Det är möten och genomgångar direkt efter frukost och innan träning. Även efter middagen.
Ragnarssons gäng träffas också varje kväll för att se över vad som behöver göras under nästa dag. Henrik Jensen kan ha önskemål, det kan dyka upp saker, schemat ändras – och inte minst ska det provianteras till den sidoverksamhet som blivit extremt viktig.
På hotell Thalasia är rum 233 den heliga graalen, själva centralen, som inte bara är ett rum för material. Här öppnar varje kväll Café Ola vid nio och stänger en timme senare.
– Det började egentligen för några år sedan på en bortamatch. Killarna blir hungriga och behöver få något i magen innan de går i säng. Istället för att handla svindyrt på hotellet åker Donne (Arvidsson) och jag och handlar. Utbudet? Begränsat, men genialt: bröd, smör, ost och vatten. Det brukar ta slut.
Hur länge just den verksamheten kommer att fortsätta vet väl ingen.
Ragnarsson skriver bara ettårskontrakt.
– Det här håller mig sysselsatt. Jag är varken trött i kropp eller huvud. Det händer saker, föreningen mår bra, det är harmoni. Dåliga och besvärliga år ger också något, men det är morgondagen som är intressant.
