Denna text är skriven av Peter Ahlén. Under året kommer han följa Kalmar FF i Allsvenskan på nära håll och dela med sig av sina texter här på kalmarff.se. Notera att texten är en personlig betraktelse och åsikterna som uttrycks är hans egna.
Vi kan börja med förutsättningarna.
Henrik Jensen fick klara sig utan David Olafsson och Noah Shamoun, båda på landslagsuppdrag. Olafsson EM-kvalar med sitt Island och Shamoun blixtinkallades till Sveriges U21-landslag. Utöver det: den fotskadade Johan Karlsson.
Efter 31 minuter tvärstannade Robert Gojani i en bollförflyttning och tog sig åt baksidan av låret, lindades, byttes ut och den blicken när han vandrade av gräset på GFA sa mer än tusen ord.
Gojani har varit med förr och förstod där och då att premiären mot Malmö FF var körd och med det en osäker prognos över frånvaro.
Det centrala mittfältet såg fram till förra helgen ut som den lagdel där det fanns flest alternativ, flest möjligheter till taktiska förändringar.
Hur det blir med Karlsson om en vecka är högst osäkert.
Själv var han försiktigt optimistisk när jag stötte på honom i paus.
Det är ändå ett ligament som är skadat – och det ska gå att spela enligt expertis – om tröskel (smärt), tabletter och tejp kan samarbeta på ett framgångsrikt sätt.
Tillåt mig tvivla.
Fram till nu har närvaron i träning och match varit extremt hög, betydligt bättre än under motsvarande tid i fjol, då covid och diverse skador störde under hela försäsongen.
Kalmar FF har visserligen plockat in två nya spelare dagarna innan fönstret stänger den 28:e och i ett fall, Arash Motaraghebjafarpour (han kommer att spela med Jafarpour ovan siffran 20), finns allsvenska minuter använda omedelbart. I det andra fallet pratar vi lång anpassning för 17-årige Arvin Davidou-Kia.
20 utespelare har med enkel matematik reducerats så här en vecka innan premiär till 17 valmöjligheter för Henrik Jensen.
Att ställa en konkurrensduglig startelva på benen nere i Malmö kommer inte att vara ett problem. Däremot kommer den taktiska flexibiliteten att vara begränsad. Nahom Netabay som i det här genrepet började som tia för att kliva ner som åtta när Gojani blev skadad avslutade matchen som sexa när KFF gick ner på en trebackslinje med ungefär en kvart kvar får räkna med diverse uppgifter.
Romario som vilades senast mot Helsingborg och fått nöja sig med inhopp mot HIF (cupen) och Mjällby (cupen) startade och gjorde en helt okej match.
Kevin Jensen har farten naturligt och var inte rädd för att utmana en mot en eller ta långa, vägvinnande bolltransporter offensivt, men i den kanske viktigaste fasen för en rättvänd spelare i motståndarnas straffområde, fallerar det fortfarande – ungefär som det såg ut mot HIF nere på Olympiafältet.
Även om Saku Ylätupa gjorde ett hyfsat inhopp i Skåne så har han fortfarande svårt att orientera sig i nummer tio-rollen som är alternativet för honom i Henrik Jensens offensiva positionering.
Så vad fick Jensen för övriga svar i 0-0-genrepet mot Öster?
Jo, att det här laget har blivit bra på att spela jämt med motståndet när inte alla bitar faller på plats, för det var en del som saknades i den här matchen.
Det där flowet som vi blev bortskämda med i cupens gruppspelsmatcher har inte varit lika tydligt i de senaste tre matcherna.
Ett välorganiserat, tajt, svårforcerat Mjällby stängde till centralt i kvartsfinalen. Helsingborg fick ordning på sin organisation i andra halvlek och Öster som spelade 2-2 mot Malmö FF förra helgen hade också läst på och bestämt sig för att begränsa ytor centralt där KFF vill operera. Det landade i att Axel Lindahl oavbrutet fick nöta sin högerkant, vilket han gjorde bra, för att dra isär och skapa möjligheter i attraktiva ytor.
Överutnyttjad är väl fel ord, men skärpan centralt – passningsspel och kombinationer behöver bli väsentligt bättre i premiären – för att det inte ska bli för lättläst.
Samtidigt: Öster är bra, välorganiserat, aggressiva i sitt presspel, och orkade (trots en del trötta ben) hålla ihop defensivt.
Bara ett spelmål på de tre senaste matcher är lite oroande och förmodligen en konsekvens av att det centrala intentionerna just nu är i osynk och utförandet lite orytmiskt för att det ska kännas bekvämt.
Underlaget på GFA var helt okej, men främjade knappast tempot i passningsspel och aktioner. Det som varit en plusfaktor på försäsongen.
Till sist: Kalmar FF lämnar försäsongen med följande tabellrad – fyra vinster, tre oavgjorda och tre förluster (full tid) och målskillnaden 16-11. Att jämföra med fjolårets: fyra, ett, tre och 11-9.
Vad det nu kan vara värt.
Så här spelade KFF (4-3-2-1): Ricardo Friedrich – Axel Lindahl, Lars Saetra, Rasmus Sjöstedt, Elias Olsson – Romario (Arash Jafarpour 77), Calle Gustafsson, Robert Gojani (Kevin Jensen 32) – Simon Skrabb (Saku Ylätupa 84), Nahom Netabay – Mileta Rajovic.
Övriga: Jakob Kindberg (mv), Casper Andersson (mv), Isak Bjerkebo, Isak Vidjeskog, William Andersson.
