Kärnverksamheten, det centrala i Kalmar FF, är fotboll, det alla vill prata om, förhålla sig till, ha synpunkter på.
Henrik Rydströms återkomst, nyförvärven, akademispelarnas resa, Rasmus Elms roll och att en kulturbärare som Emin Nouri skrivit nytt kontrakt, snart 36 år gammal, är det som kickar igång intresse; som får väldigt många att längta till Guldfågeln Arena och kunna se en fotbollsmatch i allsvenskan på plats igen.
Intresset och kärleken till en fotbollsförening i det sydöstra hörnet av Sverige går faktiskt att slå fast i siffror.
Omkring 17-18 miljoner kronor är pengar som fans och partners betalt ur egen ficka under 2020, utan motkrav, trots att alla fick stanna hemma med kraftigt minskad exponering som följd.
Utan en sund ekonomi vacklar verksamheten i Kalmar FF.
För ett drygt år sedan såg det mörk ut.
Ett massivt underskott presenterades, likviditeten var svag och det egna kapitalet nästan slut.
Kalmar FF har mått dåligt förut och företrädare har fått vandra centrala gator på Kvarnholmen med mössan i handen för att rädda det som räddas kan.
I dag är fallhöjden väsentligt mycket högre än då, kraven på god ekonomisk kontroll viktig och nödvändig för att kunna driva och utveckla verksamheten.
Det har inte varit föreningens bästa gren under åren på GFA. Röda siffror har varit följetong:
2011: + 1 miljon.
2012: – 800 000.
2013: – 5,8 miljoner.
2014: – 8,3 miljoner.
2015: – 15,8 miljoner.
2016: + 38 000.
2017: – 12,8 miljoner.
2018: – 5,4 miljoner.
2019: – 11,9 miljoner.
2020: + 1 miljon.
Du behöver inte heta Stefan Ingves för att förstå vilka konsekvenser det får för likviditeten och det egna kapitalet över tid.
Självklart har arenabygget påverkat resultatet. Den årliga kostnadsmassan på tolv miljoner kronor var en rätt hygglig uppförsbacke innan Kalmar kommun tog över i maj 2018.
Men det är inte hela sanningen.
Kostnadskontrollen och risktagandet de sista åren på 2010-talet har varit häpnadsväckande.
Ta 2017 som ett exempel. Då sålde KFF spelare för 13,5 miljoner – Svante Ingelsson och Ismael plus att man fick en solidaritetsersättning för Erik Israelsson. Trots det ett minus på 12,8 miljoner. Föreningen investerade tungt under sommaren. Växlade ut Peter Swärdh mot Nanne Bergstrand och plockade in sex spelare: Mikael Dyrestam, Philip Hellquist, Harmeet Singh, Jonathan Ring, Erton Fejzullahu och Romario Marques Rodrigues (ingen av spelarna är kvar i dag) till en kostnad av sex miljoner kronor.
Kortsiktigt och dyrt.
Historien upprepade sig två år senare.
Det är här som det börjar bli intressant.
Var fanns analysen, den historiska återblicken, konsekvenstänket och kontrollfunktionerna när Magnus Pehrsson och Jesper Norberg sålde in sitt ”projekt” på en nivå, allsvenskan, som jag tror de bara kunde drömma om innan KFF nappade.
Jag förstår oron, jag förstår rädslan att åka ur allsvenskan. Det betyder inte att man nödvändigtvis plockar på sig skygglappar och kör, som styrelsen, ansvariga tjänstemän och duon Pehrsson/Norberg gjorde det här året.
Effekterna av fartblindheten är tydliga.
15 miljoner kronor i besparing på personal, engångsposter på miljonbelopp att betala ut och en sänkning av snittlönen i a-truppen från 54 000 till 35 000 kronor.
Kalmar FF är i dag ett låglönelag med allt vad det innebär.
Sportchefen Jörgen Petersson menar att det inte finns några fördelar med det. Attraktionskraften är en. Lönesättningen över tid måste höjas. Ett överskott på en miljon är ett steg i rätt riktning, men omsättningen måste öka för att det ska bli verklighet och därmed mer pengar till fotbollen.
En slimmad organisation har fått ordning och kontroll på verksamheten. Varje krona är småländskt präglad, kostnadskontrollen stenhård och historien bakåt levande för att undvika samma misstag.
Kärleken till Kalmar FF i regionen är både rörande och vacker. Ett förtroende att bevara, bejaka men med det kommer också ett stort ansvar.
Till sist: När York Rafael blev klar för AFC Eskilstuna betyder det att bara Piotr Johansson och Henrik Löfkvist är kvar i tjänst av alla spelare som hämtades in under Pehrsson/Norbergs regim.
På två år har Fidan Aliti, Maxwell, Moestafa El Kabir, York Rafael, Rafinha, Chidi Nwakali, Geir André Herrem, Jesper Manns och Alexander Jakobsen försvunnit.
Snacka om kapitalförstöring.
