TEXT: PETER AHLÉN
Allsvenska föreningar behövde införa korttidsarbete på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som följd av Covid-19 pandemin under 2020 och 2021.
Kalmar FF tappade, för att ta ett exempel, cirka tio miljoner kronor under perioden på grund av publikrestriktioner med uteblivna intäkter från säsongskort, biljetter, sponsorer, merchandise, mat och dryck som följd.
Föreningens nettoomsättning sjönk med 19 procent under 2020 jämfört med 2019.
Som stöd under pandemin har Kalmar FF tagit emot 1 704 000 kronor för båda åren. Pengar som nu Tillväxtverket kräver tillbaka.
Detta trots att föreningen vann en delseger mot verket i Förvaltningsrätten 2020.
Klubbchefen Markus Rosenlund är naturligtvis både förvånad och arg på kraven som landade förra fredagen.
– Vi fick ett meddelande från Tillväxtverket för drygt en månad sedan om att de övervägde att titta på ärendet igen. Vi svarade naturligtvis upp direkt och hänvisade tillbaka till det vi gick igenom 2019 med organisationsförändringar, kostnadsreduceringar, och att bli mer effektiva i allt vi gör, plus den positiva utveckling vi haft, både 2020 och 2021, där vi redovisade ett plus på nästan tio miljoner 2021.
Mycket drivet av att vi har bättre kostnadsbas och att vi lyckats bibehålla och öka intäkterna. Men det är inget som Tillväxtverket tar hänsyn till.
Vilken är verkets förklaringsmodell?
– De har tagit ut våra bokslut de senaste åren och valt att se uppgifterna i ett helt annan ljus än tidigare.
På vilket sätt?
– Man menar att Kalmar FF inte drabbades negativt av pandemin utan att den negativa resultatutvecklingen hade funnits tidigare och därmed ska vi inte få ta del av bidraget.
En inställning som naturligtvis Markus Rosenlund avfärdar.
– Allt det vi har gjort för att komma ur det här på ett bra sätt ser inte Tillväxtverket något värde i. Förra årets goda resultatet ses som en tillfällighet. Skulle vi stänga resultatet här och nu så ligger vi cirka sex miljoner plus. De struntar i vårt svar som jag upplever det.
AIK är en av flera föreningar som har mött samma besked från Tillväxtverket – och med samma argument, att föreningen befann sig i ekonomiska svårigheter under de år som närmast föregick pandemin och därmed, precis som KFF, inte kvalificerat sig för stöd.
Vid årsskiftet 2019/2020 redovisade AIK Fotboll en kassa på 46 miljoner kronor och ett eget kapital på drygt 64 miljoner kronor.
Vad händer nu?
– Vi har tagit in en expert som jobbat med liknande case innan som just nu sitter och sammanställer en överklagan som ska vara inne om senast två veckor, säger Rosenlund.
Experten pekar på en mängd saker som talar till Kalmar FF:s fördel. Bland annat:
• Föreningens hållbara utveckling.
• Åtgärder som vidtagits för att minska kostnader för arbetskraft.
• Den haltande jämförelsen mellan ett ”vanligt” företag och kombinationen i en förening som är både medlemsstyrd och affärsdrivande.
Hur påverkar det här Kalmar FF?
– Jag har redan justerat ner resultatet i år med 1,7 miljoner och justerat ner likvida medel som vi ska betala ut under året. Vi tappar helt enkelt 1,7 miljoner och chansen att bygga kapital på sikt minskar på det sättet. Vidhåller verket sin inställning drar vi ärendet till Förvaltningsrätten, säger Markus Rosenlund.
