Veckans KFF-historia berättas av Joakim Carlsson. Han arbetade i många år på Östra Småland som nyhets- och sportreporter, lokalredaktör, redigerare, nattchef, ledarskribent, krönikör och kåsör. Bland annat… Bilder tog han också och de såg mycket bättre ut i tidningen än vad de gör här. Originalfilerna är nämligen sedan länge försvunna i något digitalt svart hål så vi får nöja oss med lite bleknade minnesbilder från slutet av 1900-talet. Hågkomsterna i övrigt är desto färgstarkare.
Länge var det närmast en tradition att Kalmar FF varje försäsong åkte till La Manga i Spanien.
Hur det kunde gå till på ett sådant träningsläger, kan jag berätta. Ty jag var med om det första La Manga-lägret 1999.
Kalmar FF skulle spela i allsvenskan för första gången på 13 säsonger. La Manga-lägret var en satsning för att göra försäsongen så bra som möjligt för det nya allsvenska laget.
Detta hände sig på den tiden då en mobiltelefon i första hand användes till att ringa med och det tog 40 minuter att skicka en bild via internet. Förutom spelare, ledare och en handfull galna Kalmar FF-supportrar, var det bara utsända journalister som fick någon förstahandskunskap om vad som hände under ett sådant läger.
Jag kom med som Östrans utsände nyfikne. Det var från början inte meningen, men ordinarie medarbetare hade blivit sjuk. Med ett färskt provisoriskt pass i handen kastade jag mig därför på bussen när den tidigt en morgon i mars avgick från Frediksskans.
Allt hade gått så snabbt att jag inte riktigt hunnit riktigt tänka över vad jag skulle ta med mig, men det visade sig att jag inte var ensam om det. Bussresan gick under tio timmar från ett Kalmar med barmark och vårväder till flygplatsen Gardermoen utanför Oslo där det rådde total snöstorm.
Jag minns fortfarande vemodet i blicken på dåvarande assisterande tränaren Tony Ström när han först tittade på snövirvlarna utanför bussen och sedan på sina fötter. Sandaler var ett val han gjort med tanke på för ljumma spanska vindar i La Manga, inte för inlandsisen vid Gardermoen.
Dagen därpå flög vi till Spanien och kom fram till La Manga på eftermiddagen. Där passade Tony Ströms val av skodon betydligt bättre: Ljum eftermiddagsvärme mötte laget på flygplatsen och fick spelarna att se fram mot en skön eftermiddag.
Tränaren var Nanne Bergstrand och han hade inte en tanke på att förspilla någon tid när han nu äntligen var i Spanien. Han gav därför en kort order redan på bussen.
– Vi är framme lite efter fyra. Klockan fem är det uppställning vid receptionen i löparskor.
En kort beklämd tystnad bröts av en röst från de bakre regionerna:
– BARA löparskor?
Vid ankomsten till anläggningen en stund senare, upptäckte en av lagets dåvarande stjärnor att sprit kan vara ett fördärv. En taxfreeflaska inhandlad på Gardermoen hade inte klarat transporten.
Spelarens väska stank sprit som en muckarskiva.
Inte fick han något medlidande av sin tränare heller som blundade, höjde ena handen och med klerikal stämma förkunnade:
– Detta måste vara ett tecken från Gud.
Kjell Svensson fungerade i decennier som Kalmar FF:s sjukgymnast. 1999 inledde han La Manga-vistelsen med att hålla ett flammande brandtal om skoskav och hur korkat det var att råka ut för det. Jag har sedan dess inte kunnat tänka mig att ta ett steg i obekväma skor. På en halvtimme höjde han min skobudget med flera hundra procent.
Därför blev jag så mycket mer chockad av att se Kjell med lidande min dra på sig ett par fotbollsskor.
– Jag hjälper en av killarna att gå in sina skor. Flera av dem har med sig nya och oanvända skor och det är de som lättast ger skoskav. Jag har tejpat fötterna ordentligt så jag inte ska få det, men de är två nummer för små. Vill du hjälpa till?
Knappast.
Lycka för en svensk fotbollsspelare är att på vårvintern få spela på grönt gräs. Då har det gått väldigt lång tid sedan gräset var grönt i Sverige och ledan vid alla substitut är enorm. Numera är det konstgräs som gäller, men 1999 var det grusplaner och spellusten som uppstod när man slapp dem var svårbehärskad.
Det syntes under första matchen mot norska Kongsvinger, då det var mer spellust än finess som regerade. Kalmar FF vann efter straffar med 5–4, sedan det stått 1–1 vid full tid.
Andreas Thomsson blev matchhjälte. Han gjorde KFF:s enda spelmål och satte den avgörande straffen.
Han fällde också (grovt) Kongsvingers vänsterback. Kommentaren:
– Han och jag tar inte en öl ihop i kväll…
Petter Wastå tog en straff under ordinarie speltid och en i förlängningen (en straff slog Kongsvinger i ribban).
Han gav äran för straffräddningarna till sin nyanlagda och högst tillfälliga mustasch, vilket fick den sällan tystlåtne Dennis Nilsson att replikera:
– Men hur var det med bollen du släppte in? Halkade du på mustaschen då?
Lagledaren Ola Ragnarsson såg fundersam ut när han tittade på vilka spelare som satt sig som publik och inte ens var ombytta mot Kongsvinger. Bland de skadade fanns Kalmars två mest kostsamma och uppmärksammade värvningar det året, Lasse Johansson och Daniel Holm.
– Det börjar bli en dyrbar bänk, tyckte Ola.
Håkan Lindqvist, som återkommit till Kalmar FF efter ett år i Färjestaden, hörde också till det skadade gänget.
– Ja, och så är det jag då. Du Ola, vad fick ni egentligen betala Färjestaden för att få loss mig?
– Jag vet inte, ”Linkan”. Portot?
Henrik Rydström hördes och syntes redan då, långt innan hela Sverige blivit hans publik. Varje gång minsta lilla solglimt uppstod, drog han av sig tröjan och blottade sin vältränade överkropp för vem som än ville se. Denna soldyrkan ledde till mer än en gliring från lagkamraterna, vilket fick honom att sucka:
– Fasen, vad ni mobbar mig. Jag tror det är lika bra att jag går till Kalmar AIK.
Nanne Bergstrand vände sig omedelbart till oss reportrar och sa:
– Där har ni äntligen en nyhet: ”Fåfäng B-lagsspelare går till Kalmar AIK”.
Den övergången drog ut på tiden.
Den andra matchen under träningslägret spelade Kalmar mot Kjelsås, även detta ett norskt lag. Resultatmässigt blev den en repris av den första matchen. Petter Wastå blev matchhjälte när han räddade i straffsparksläggningen. Mustaschen måste ha varit i toppform.
Johan Paulsson slog in straffen som gav Kalmar FF ledningen inför den avgörande straffen. Efteråt var han cool och sa att han inte varit nervös för att slå sin straff.
Men han fick fråga hur Kjelsås missade straff sett ut. Själv hade han vänt ryggen till.
De Kalmarspelare som drogs med skador, gillade gymmet i La Manga. Instruktören var nämligen en uppseendeväckande vacker kvinna. Grabbarna hängde med fint i alla övningar för de tittade upp hela tiden.
När Nanne Bergstrand fick höra det, tog han sig fundersamt om hakan.
– Man skulle ha med någon som hon i truppen och ställa bakom motståndarnas mål. Då kunde man vara säker på att alla tittade upp innan de slog en passning.
Lagets läkare Hans Stam nickade bort mot den bastante Tony Ström och klappade medlidsamt Nanne på axeln:
– Det är bara att inse att du valt assisterande tränare efter helt fel kriterier.
Den tredje matchen, finalen i La Manga-cup, gick mot Molde, som var ett topplag i norska Tippeligan. Molde var utan tvivel favoriter inför matchen, men Kalmar FF vann med 3–2. Molde förde matchen, men Kalmar kontrade skickligt.
Det avgörande målet gjorde av Jonas Gunnarsson och var ett mycket snyggt volleyskott sedan Johan Paulsson slagit ett perfekt inlägg. Kalmar FF-historikern Klas Palmqvist hävdar att det målet blir ungefär 20 procent snyggare varje gång jag beskriver det och jag har väl skildrat det för honom ungefär 20-30 gånger genom åren.
Men det VAR faktiskt väldigt snyggt!
Efter drygt en vecka i La Manga var det dags för återresan. Det var för övrigt i sista momangen. Även om det hade varit trivsamt i Spanien, var det absolut nödvändigt att återvända till fäderneslandet.
Spelarna hade slut på snus.
© Joakim Carlsson
Bearbetad version av en text som var publicerad i Kalmar Läns Tidning den 7 februari 2013
Kontakt:
Klas Palmqvist
Mobil: 073-0718020
E-post: unionberlin@hotmail.com
Twitter: @bollkultur
MER KFF-HISTORIA:
• Efterlyst Kalmar FF-målvakt upphittad
• Göte höll i gång KFF-publiken i fyra decennier
• Kalmars enda OS-guld togs av en ölänning
• Finten som höll på att lura ner Kalmar FF i trean
• När Cellgraven låg nyspolad
• Fången från dödslägret blev tränare i Kalmar FF
• Bojan på Skansen – och på Fredriksskans
• ”De får slå ihjäl mig – bollen var inne i mål”
• Strejkhot, maktkamp och intriger på krogen – så blev Kalmar FF ett elitlag
• Presentation av Klas Palmqvist
