Bengt Kjell – den allra sista utposten

Målvakten Bengt Kjell var den förste av de allsvenska hjältarna som lämnade Kalmar. Han blev den siste kvar i livet av spelarna som gick upp i högsta serien 1949. 

Personligen träffade jag aldrig Bengt, men jag hade genom åren flera långa och synnerligen givande samtal på telefon med honom. Han var vid god kroppslig vigör mycket långt upp i åren. Minnet var det inte heller något fel på och att höra honom se tillbaka på sitt liv och sin fotbollskarriär var ett sant nöje.

En karriär som började i födelsestaden Nybro och kvartersgänget Stjärnans BK:

– Vi brukade sjunga den där schlagern ”Ser du stjärnan i det blå”, berättade han för mig när jag intervjuade honom inför hans 85-årsdag, som råkade sammanfalla med premiärmatchen på Guldfågeln Arena den 11 april 2011.

Redan som 184 cm lång 14-åring gjorde han debut mellan stolparna för Nybro SK – det irriterade för övrigt Bengt ganska mycket att det ofta påstods att han spelat för Nybro IF. Nej, efter Stjärnan var det Nybro SK som gällde.

– Gamle NSK-målvakten Bertil Johansson lärde mig att ta ett par steg innan jag kastade mig. Då får man längre räckvidd.

Bengt var kvick i fötterna, reaktionssnabb och säker i luftrummet. Spänsten var det heller inget fel på:

– Jag tog 1,70 i höjdhopp. Utan att ha tränat.

När Bengt var 16 år flyttade familjen till Kalmar. En av de första han lärde känna i sin nya hemstad var den blivande Kalmar AIK-legendaren Ivar ”Pie” Nilsson – KFF-profilen Bosse Nilmerts pappa (Ivar gjorde en kort utflykt till Kalmar FF våren 1954 och hann spela tre allsvenska matcher och göra ett mål innan han återvände till KAIK):

– Jag frågade om Kalmar AIK behövde någon juniormålvakt men de hade redan en som var bra. ”Men försök med FF i stället”, sa ”Pie”.

Sagt och gjort. KFF fick det bli. Som 18-åring debuterade Bengt i Kalmar FF:s A-lag och släppte sedan aldrig ifrån sig platsen.

Med Bengts ankomst var den sista pusselbiten på plats i det försvar som skulle lägga grunden till KFF:s allsvenska avancemang fem år senare. Högerback spelade Lennart Johansson (som efter karriären bytte namn till Engström), vänsterback var Stig ”Litzen” Lundström och som centerhalv – mittback skulle vi säga i dag – fungerade lagkaptenen Gunnar Svensson.

– Det pratades mycket om att man skulle få ett riktigt bra lag om man slog ihop FF:s stabila försvar med Kalmar AIK:s farliga anfall.

– Men så kom Rune Johansson från Emmaboda och Rolf Holmström från Lessebo och förstärkte FF-kedjan.

Bengt trivdes utmärkt i Kalmar FF. Men inte med sitt arbete:

– Jag jobbade på slakteriet. Där stod jag hela dagarna i träskor på det hårda stengolvet. När jag kom till träningen efter jobbet var benen alldeles stumma. Det tog en kvart innan det blev fart på dem.

– Jag ville ha ett bättre jobb, även för fotbollens skull. Eftersom jag inte hade någon utbildning ville jag in på affärsbanan.

Då hörde AIK av sig. Bengt hade gjort en kanonmatch när ett grymt nederlagstippat KFF tagit sin första allsvenska bortaseger någonsin – 3–2 – mot AIK på Råsunda. Dessutom rekommenderades han varmt av lagkamraten Gunnar

Södergren, som tidigare spelat i AIK.

I Kalmar väckte övergången stort rabalder och Bengt utmålades av vissa som svikare. Att KFF omgående hittade en kompetent ersättare i Ingemar Haraldsson från Ronneby gjorde dock att känslosvallet la sig.

Hur högt Bengt uppskattades av KFF-supportrarna fick han bevis

för när han inte mindre än 35 år senare röstades fram som föreningens bäste målvakt någonsin.

Även i AIK gick det bra. Det var inte hans fel att laget åkte ur allsvenskan 1951:

– Jag skadade knät mot Helsingborg. Under de matcher jag var borta tog vi inte en enda poäng.

Men AIK kom omgående tillbaka till högsta serien och Bengt var given i mål hela första halvan 50-talet. Sina sista matcher gjorde han 1956.

Även utanför planen lyckades Bengt utmärkt. Han blev affärsman, precis som han hade tänkt sig. I många år, fram till 1990, var han delägare i vitvarufirman Belinda. Från 1957 och fram till sin död, en dryg vecka efter sin 94-årsdag 2020, var han bosatt i Skuru i Nacka kommun.

FAKTA

Namn: Bengt Egon Kjellsson Kjell
Född: Den 11 april 1926 i Nybro
Död: Den 22 april 2020 i Nacka
Arbetat: Som slakteriarbetare och affärsman; delägare i vitvaruföretaget Belinda 1970–1990
Spelat: Stjärnans BK 1938–40, Nybro SK 1940–41, Kalmar FF 1942–49, AIK 1950–56
Seriematcher: 102 för Kalmar FF och 103 för AIK
Meriter: Cupmästare 1950, 3 B-landskamper.
Längd/matchvikt: 189 cm/84 kg.
Smeknamn: ”Spjället”

SPELADE TVÅ MATCHER FÖR EVERTON

Våren 1950 nappade Everton på ett erbjudande från AIK. Man fick 2.600 pund plus fri resa från London till Sverige.

Den 12 maj möttes lagen på Råsunda. Engelsmännens målvakt George Burnett blev illa knäskadad redan på uppvärmningen och eftersom truppen bara bestod av tolv man fick den ende reserven, backen George Saunders, vakta målet.

Bengt Kjell, som fortfarande inte fått licens för allsvenskt spel efter sin övergång från KFF, stod mellan AIK-stolparna. Sedan stod han för Everton i de följande matcherna mot Helsingborg och Göteborgsalliansen.

– Det passade ju bra eftersom jag behövde matchträning, konstaterade Bengt.

– Jag kunde ingen engelska men det gick fint ändå. Jag hade bra självförtroende och vi vann båda matcherna.

SATT PÅ BÄNKEN FÖR DJURGÅRDEN I MOSKVA

Sommaren 1953 blev KFF:aren och AIK:aren Bengt Kjell plötsligt djurgårdare för en vecka.

Han följde med som reservmålvakt när DIF som första västeuropeiska lag någonsin bjöds in att spela i Sovjetunionen.

– På våren hade Stalin dött. Nu fick vi besöka Kreml och skriva i gästboken där, mindes Bengt.

Man spelade två matcher, först mot Dynamo, som vann med 4–2, och sedan fick man 1–1 mot Spartak.

Båda matcherna spelades på Dynamos stadion inför jättepublik på runt 90.000 åskådare. Djurgårdens ordinarie målvakt Arne Arvidsson stod i båda matcherna och Bengt satt på bänken.

– Vi hade det riktigt lyxigt och fick rysk kaviar till frukost. Vi blev också bjudna på fest ihop med de ryska spelarna.

Bearbetad version av text som var publicerad i Östra Småland den 9 april 2011

© Klas Palmqvist
Mobil: 073-071 80 20
E-post: unionberlin@hotmail.com
Twitter: @bollkultur
Blogg: Torgetbloggen – https://torgetbloggen.blogspot.com

MER KFF-HISTORIA: