Målvakten som var ute och reste

14 juli, 2023 | Nyhet

I Kalmar FF brukar målvakterna stå ovanligt stadigt mellan stolparna. Har man väl blivit ordinarie i A-laget har man kunnat räkna med att behålla jobbet i åratal.

Därför var det närmast sensationellt när KFF säsongen 2010 använde sig av inte mindre än tre målvakter i seriespelet: Petter Wastå spelade femton matcher, Etrit Berisha fjorton och Zlatan Azinovic en. Något sådant hade inte hänt sedan 1972. Ända sedan dess hade KFF klarat sig med maximalt två burväktare per spelår och oftast hade det räckt med en.

Då, för 51 år sedan, låg Kalmar FF i södertvåan, på den tiden den näst högsta serie­nivån. Laget inledde säsongen med att spela 1–1 två gånger om, borta mot Halmia och hemma mot Kungshamn. I båda matcherna vaktade den emellanåt något omstridde men sedan länge givne Mats Sonesson målet. 

Mats Sonesson A-lagsdebuterade för Kalmar FF som 17-åring 1965. Han hörde till den sista generationen som stod i mål utan att använda handskar. Det var populärt att på handbollsvis ha klister på handflatorna, men det förbjöds eftersom det medförde att skräp och småsten fastnade på bollen och kunde riva upp sår när man nickade. 
Bilden hämtad ur ”Årets fotboll 1969”, utgiven av Strömbergs förlag

Men inför bortamatchen mot IFK Malmö på valborgsmässoafton hade Sonesson åkt på en ryggskada, varför det äntligen blev dags att göra debut för Ronny Petersson (han ska inte förväxlas med den samtida landslags- och Djurgårdenmålvakten Ronney Pettersson).

Ronny Petersson gjorde bara två seriematcher för Kalmar FF. Numera bor han sedan länge i skånska Jonstorp.
Foto: Östra Småland

Ronny hade sökt och fått jobb som typograf i Kalmar och börjat träna med KFF i maj 1970. 

I hans gamla klubb Ängelholm surnade man dock till och krävde ersättning. Fick man inte betalt skulle han bli ettårsfall, det vill säga inte kunna spela för sin nya förening förrän det gått ett helt år. KFF ville inte betala eftersom man menade att Ronny inte värvats utan att han hade flyttat för jobbets skull. 

Hur som helst sökte KFF dispens hos Fotbollförbundet men glömde att fylla i något datum varför ansökan inte kunde behandlas. Då tvingades man skicka nya papper till Ängelholm som i sin tur helt enkelt struntade i att returnera dem.

Men nu hade det gått ett par år och Ronny var sedan länge definitivt spelklar.  Fast egentligen var det inte meningen att han skulle spela den här säsongen. I stället var han något vid denna tid så exklusivt som målvaktstränare. Det var förstås Lars ”Laban” Arnesson, KFF:s banbrytande och nytänkande tränare, som var mannen bakom den idén.

Lars ”Laban” Arnesson införde många nyheter i den svenska fotbollen. Till exempel balansspelaren på mittfältet. Fast då kallades det ”mittfältslibero” och misstron mot idén var kompakt, inte minst i pressen.
Foto: Östra Småland

Ronny höll nollan på Malmö Stadion och KFF lyckades vinna med matchens enda mål, tidigt inprickat av Pelle Johansson, den sedermera välkände tränaren Bosse Johanssons lillebror.

Den nye målvakten gjorde ett mycket gott intryck och meddelade att han kunde ställa upp även i nästa match, hemma mot IFK Göteborg. Sedan hade han emellertid planerat in en semesterresa med familjen till Rhodos, något som han absolut inte tänkte missa.

Blåvitt vann med 3–1 men ingen lastade KFF-målvakten för förlusten, han ansågs chanslös på alla målen. 

Därefter avreste Petersson till den grekiska övärlden och eftersom Mats Sonesson fortfarande var skadad fick 18-årige junioren Tony Ström kallas in för att göra A-lagsdebut mot Perstorps SK den 14 maj 1972. 

18-årige talangen Tony Ström fick debutera när Ronny Petersson for till Grekland.
Foto: Östra Småland

Tony gjorde bra ifrån sig men släppte till en onödig retur. Skottet som följde räddade Bosse Nilmert på mållinjen med handen och på straffen var Tony chanslös. Men i de påföljande matcherna gick det mesta alldeles utmärkt och Tony Ström stod kvar mellan stolparna året ut. Året därpå var Sonesson åter den som gjorde flest matcher, men 1974 tog Tony slutgiltigt kommandot och förblev Kalmar FF:s förstemålvakt resten av 70-talet.

Däremot vaktade Rhodosresenären Ronny Petersson aldrig mer målet för Kalmar FF.

MATCHFAKTA

Malmö Stadion, söndagen den 30 april 1972

Division II Södra, omgång 3

IFK Malmö – Kalmar FF 0–1 (0–1)

0–1 Per Johansson (11)

Varningar: Thore Larsson och Gösta Almbjerg, båda IFK Malmö

Domare: Hans-Erik Fogelberg, Halmstad 

Publik: 945

IFK Malmö: Bo Nilsson – Thore Larsson, Leif Leufstedt, Gösta Almbjerg, Ulf Nilsson, Sven Abrahamsson, Bo Sörensson, Kenneth Hjertsson, Tommy Lundh, Stefan Larsson, Lennart ”Lie” Larsson. Tränare: Imre More.

KFF: Ronny Petersson – Jan Carlsson, Bo Nilmert, Åke Nicklasson, Lars Nihlstedt, Bill Björklund, Bo Johansson, Allan Hebo Larsen, Thomas Paulsson (Kjell Nyberg 46), Kenneth Bojstedt, Per Johansson (Eivert Bladh 75). Tränare: Lars ”Laban” Arnesson.

Fredriksskans, söndagen den 7 maj 1972

Division II Södra, omgång 4

Kalmar FF–IFK Göteborg 1–3 (1–0)

1–0 Bill Björklund (25)

1–1 Kent Augustsson (58)

1–2 Dan Östlund (62)

1–3 Kent Augustsson (67)

Domare: Einar Mattsson, Rödeby 

Publik: 2 984

KFF: Ronny Petersson – Jan Karlsson, Bo Nilmert, Bill Björklund, Lars Nihlstedt, Bo Johansson, Åke Nicklasson, Allan Hebo Larsen (Kjell Nyberg), Ulf Wennerström (Ulf Nilsson), Kenneth Bojstedt, Per Johansson. Tränare: Lars ”Laban” Arnesson.

IFK Göteborg: Rolf Blomqvist – Kjell-Åke Carlsson, Reine Feldt, Björn Ericson, Donald Niklasson, Kent Augustsson, Göran Nicklasson, Reine Olausson, Esbjörn Österman (Dan Östlund), Reine Almqvist, Börje Oscarsson. Tränare: Hans Karlsson.

Bearbetad version av en text som var publicerad i SFS-Bolletinen nr 4/2010 och i Östra Småland den 23 juni 2011

© Klas Palmqvist

Mobil: 073-071 80 20

E-post: unionberlin@hotmail.com

MER KFF-HISTORIA:

ttps://kalmarff.se/kalmar-ffs-forsta-riktiga-stormatch/

Annons