Ironman var långt ifrån först på plan

18 augusti, 2023 | Nyhet

I mitten av augusti breder varje år Ironmantävlingarnas högkvarter ut sig över Kvarnholmens nordöstra hörn. Och platsen passar bra – det var här Kalmars idrottshistoria började för långt mer än 100 år sedan. Fortfarande kallas området Gamla idrottsplatsen; sportutövarna flyttade till Fredriksskans redan 1919.


Foto: Emil Blomberg/Bild ur Kalmar läns museums arkiv

”Olympiska spel” vid Malmfjärden. 1906 firade man ”Barnens dag” i dagarna tre i Kalmar. Sista dagen, söndagen den 27 maj, hölls stora idrottstävlingar efter olympiskt föredöme. Det hade gått tio år sedan de första moderna spelen i Aten 1896.

Foto: Klas Palmqvist

Så här brukar det se ut när det är dags för Ironman i Kalmar. Bilden är tagen 2013 och visar ungefär samma plats som bilden ovanför.

I folkmun hette området ”Muddern”. Här hade fyllnadsmassor vräkts i sjön på 1890-talet. Strax efter sekelskiftet var marken så pass fast att man hjälpligt kunde bedriva idrott där.

Bild ur Kalmar läns museums arkiv

Några riktiga hoppgropar fanns inte på Gamla idrottsplatsen utan de grävdes provisoriskt där man tyckte att det passade bäst för tillfället. Här är IFK Kalmars Karl-Bernhard Sandbäck ute på luftfärd någon gång i mitten av 1910-talet. Han var annars mest känd för sina färdigheter som spjutkastare och blev med tiden bankkamrer i Högsby.

Men idrottsplatsen var sällsynt illa placerad. Inte nog med att den var helt oskyddad för väder och vind; det var dessutom omöjligt att spärra av den för att kunna ta upp entréavgifter. Publikintäkterna var därmed i stort sett obefintliga.

Stort tack till Pelle Friberg för bilden

Det här är det äldsta kända fotografiet från en fotbollsmatch i Kalmar. Året är 1907 och Kalmar FF:s föregångare IFK Kalmar gör upp med IF Örnen, en av Kalmar AIK:s ursprungsföreningar, på Gamla idrottsplatsen på Kvarnholmen. Bortom Malmfjärden kan man skymta det då tämligen nybyggda epidemisjukhuset på Lindö.

Ett speciellt problem utgjordes av Ängöborna som tog sig till och från Kvarnholmen genom att gena snett över idrottsplatsen, oavsett om där pågick fotbollsmatch eller inte.

Bilden är hämtad ur boken ”90 år med Kalmar AIK” från 1993, där det felaktigt påstås att skjulet stod på Fredriksskans

”Omklädningsrummet” på Gamla idrottsplatsen var en uttjänt manskapsbod som skänkts av den idrottsintresserade byggmästaren Jean Johansson. Vad som inte syns på bilden är stenarna som lagts på taket för att det inte skulle blåsa bort.

En ny idrottsplats var alltså nödvändig. Men var skulle den ligga?

Idrottarna själva förespråkade Kalmarsundsparken, men stans styrande menade att det var alldeles för nära Södra kyrkogården. Tallhagen, där Gröndals IP långt senare kom att anläggas, var också på förslag. Men det blev Fredriksskansområdet, där den nya, toppmoderna idrottsplatsen kunde tas i bruk 1919.

Bild ur Kalmar läns museums arkiv

John Möller flyger fram över häckarna längs Södra Kanalgatan. Bilden kan tidigast ha tagits 1913, för det var då sten- och betongbron till Ängö i bakgrunden ersatte den gamla träbron från 1878. 1913 års bro ersattes med den nuvarande Ängöbron 1972 i samband med att Ängöleden färdigställdes.

Till ”Muddern” kom sedan kringresande cirkusar och tivolin innan bilarna tog över och det blev parkeringsplats av alltihop – utom när det är dags för Ironman. Det finns sedan många år planer på att bygga bostäder på området, men det har det fortfarande inte blivit något av med.

TER FÖR SKOTTLOSSNING PÅ FISKAREGATAN

Några riktiga löparbanor fanns inte när IFK Kalmar 1915 anordnade en av Smålands Idrottsförbunds första tävlingar om Löwenadlers vandringspris. Löpningarna avgjordes på trottoarerna runt idrottsplatsen.

Bild ur Axel Karlssons samling

Arrangerande IFK Kalmars Rolf Björkman går i mål som överlägsen segrare i 1500-metersloppet – tre varv runt Gamla idrottsplatsen – vid tävlingarna 1915. Längre ner på Fiskaregatan skymtar tvåan och trean, Erik Österberg och Oskar Zidén, båda tävlande för Kalmar IK. IFK slogs några år senare småningom ihop med IF Gothia till Kalmar IS, som 1927 blev Kalmar FF. Kalmar IK gick samman med IF Falken och blev Kalmar AIK.

Målsnöre användes i 100-metersloppet och starten skedde med pistol. Stadsfiskalen – dåtidens polischef och chefsåklagare – var emellertid ingen idrottsvän och det slutade med åtal för att gångbanan stängts av – med ulltråd – och för att lösa skott avlossats.

Bilden hämtad ur boken ”Kalmar högre allmänna läroverk 1900–1960”, utgiven 1963

Fredrik Holmström (1886–1970), kamrer på livränteanstalten i Kalmar – ett slags pensionsinrättning – och initiativtagare till bildandet av IFK Kalmar 1904, Kalmar FF:s äldsta ursprungsförening (dagens IFK Kalmar har bara namnet gemensamt med den tidens förening och hette från början Kalmar Godtemplares IF, som bytte till sitt nuvarande namn 1970).

Fredrik ”Frigge” Holmström, känd som signaturen ”Old F” när han extraknäckte som Barometerns förste idrottsredaktör, hade läst juridik i Uppsala och fick agera syndabock – det var ju onödigt att mer än en av funktionärerna skulle bötfällas, resonerade IFK-ledningen.

Rådhusrätten utdömde böter på 50 kronor för avstängd gångbana och 20 kronor för skottlossningen. 70 kronor 1915 motsvarar i dag uppåt 3000 kronor och det var mycket pengar för en idrottsförening som bara hade medlemsavgifterna som inkomst.

Foto ur Hjalmar Sivgårds samling

Särskilt många lagbilder som tagits på Gamla idrottsplatsen under dess tidigaste år finns inte bevarade. Ville ett fotbollslag föreviga sig på den tiden gick man oftast till fotografen och blev avbildade i ateljémiljö. Men den här något medfarna bilden från sommaren 1915 är från ”Muddern”. IF Gothia, som så småningom skulle bli Kalmar FF, har just besegrat Kalmar AIK:s föregångare IF Falken med 3–0. Fotot är hämtat ur Hjalmar Sivgårds privata fotoalbum. Han var Kalmarfotbollens första storstjärna och slutade inte spela förrän en bit in på 30-talet. På bilden står han längst till höger.

Detalj från vykort – Tack till Pelle Friberg för bilden

Gamla idrottsplatsen på ett flygfoto som förmodligen tagits runt 1930, långt efter att idrotten flyttat till Fredriksskans. Planen användes då fortfarande av Kalmars många kvarterslag och förstås för spontanfotboll. Den blev därmed lika sliten som på storhetstiden under 1900-talets allra första årtionden. Ängöbornas genväg fanns också kvar.

Bearbetad version av texter som var publicerade i Östra Småland den 17 augusti 2013

Stort tack till Eva-Lena Holmgren på Kalmar läns museum. Titta gärna in på DIGITALT MUSEUM – det är gratis och där finns cirka 100.000 bilder och föremål från hela Kalmar län.

https://digitaltmuseum.se/s-ka

© Klas Palmqvist

Mobil: 073-071 80 20

E-post: unionberlin@hotmail.com

MER KFF-HISTORIA:

ttps://kalmarff.se/kalmar-ffs-forsta-riktiga-stormatch/

Annons