En brinnande KFF-supporter

25 augusti, 2023 | Nyhet

Erik ”PG” Olsson hade i sin ungdom vunnit stafett-SM på 4×400 meter och senare blivit ordförande i Stockholmsklubben Järva IF. Men riktigt känd blev han framför allt som landets utan jämförelse mest rödvita supporter under Kalmar FF:s första allsvenska säsonger i slutet av 40- och början av 50-talet.

Eldsjälen Erik ”PG” Olsson, till höger, håller om KFF:s 50-talsstjärna Bertil Rylander. Mellan dem tittar materialförvaltaren Birger Karlsson fram och bakom honom kan man ana Eric Brütte, KFF:s förste hedersordförande. 
Foto ur Gunnar Svenssons samling

Han rände i omklädningsrummet efter matcherna, intervjuades ofta i rikstidningarna och såg i stort sett alla KFF-matcher, hemma som borta, trots att han bodde i Stockholm, där han arbetade på Riksbrandinspektionen.

Det var just tack vare jobbet som han kunde se så många matcher. Han arbetade nämligen med att undersöka misstänkta mordbränder. I tidningarna brukade man skämta om att det måste vara något mystiskt med att det så ofta brunnit på just de orter där KFF skulle spela. 

När ”PG” såg KFF i praktiken säkra det allsvenska kontraktet genom att slå Sandviken med 2–1 på Fredriksskans den 16 maj 1954, skrev dock den legendariske journalisten OKay – eller Arne Lidström som han egentligen hette – i Aftonbladet att ”på förekommen anledning ber jag emellertid nu få intyga att det – ännu inte! – brunnit i denna stad med omnejd.”

IF Gothia 1916. Övre raden från vänster: Eugen Angner (högerytter), Evald Johansson (högerinner), Hjalmar Sivgård (center), Evald Brandt (vänsterinner) och Erik ”PG” Olsson (vänsterytter). Mellanraden från vänster: G Engström (högerhalv), Hugo Lindell (centerhalv) och Verner Nordmark (högerhalv). Nedre raden från vänster: Frank Haglund (högerback), Erik Nilsson (målvakt) och Gustaf Zidén (vänsterback). 
Foto ur Hjalmar SIvgårds samling

”PG” hade i sin ungdom spelat för Kalmar FF:s föregångare, IF Gothia och Kalmar IS. Bilden här ovanför ska vara tagen i Oskarshamn 1916 efter en  vänskapsmatch som IF Gothia vann med 4–1. På några av spelarnas tröjor – eller snarare ”blusar”, som man också ofta sa förr i världen – kan man skymta märket med bokstäverna ”IFG”. 

”PG” står längst upp till höger, med blusen ordentligt knäppt ända upp i halsen. Han spelade vänsterytter och laget har, som brukligt var vid fotografering, formerat sig i den traditionella slagordningen.

”PG” då? Varför i herrans namn kallades en människa som hette Erik Olsson för ”PG”? 

Jo, hans pappa Valerius var kyrkoherde och hade varit regementspastor. ”PG” = ”Pastorns Gosse”!

Fotnot: I Stockholm bildades 1899 en klubb av prästen Ernst Klefbeck och hans konfirmander. Den kallades först för ”Pastorns Gossar” men bytte 1912 namn till ”Sim- och Idrottsklubben Hellas”. Klubben hade Sveriges bästa handbollslag i början av 70-talet och vann SM-guld fem gånger 1969–77. Man kan på goda grunder förmoda att dessa ”Pastorns Gossar” inverkat i benämningen ”PG” på Erik Olsson, även om jag inte hittat mer än antydningar om förhållandet när jag bläddrat i gamla dokument och tidningar.

Bearbetad version av en text som var publicerad på bloggen KFF-snack den 5 januari 2006 och i KFF-snack Special 2008, utgiven av Östra Småland i samband med cupfinalen 2008

© Klas Palmqvist

Mobil: 073-071 80 20

E-post: unionberlin@hotmail.com

MER KFF-HISTORIA:

ttps://kalmarff.se/kalmar-ffs-forsta-riktiga-stormatch/

Annons